söndag 23 oktober 2011

änglamakerskan

Oktober är stresstider för många lärare, så och för mig. Läsningen behöver vara av det lättare slaget för att inte hjärnan ska kollapsa. Jag kikade in på e-lib för att låna mig något dylikt och i topp på utlåningslistan hittade jag Camilla Läckberg. Laddade hem och läste under några timmar på min platta. Några timmar bokstavligen för det här är lättuggat men inte lika lättsmält. För den som vill ha en resumé av handlingen länkar jag till förlaget för jag tänker inte skriva särdeles om just den. Inte annat än att det är många bra historier som Läckberg har satt samman i sin nya deckare Änglamakerskan, där finns koppling till nationalistiska partier, terrorism, hemligheter i det förgångna som påverkar och till viss del vill skaka om läsaren, så långt allt väl. Men kära Camilla Läckberg, språket, hur många förutsägbara adjektiv kan man använda? Med hur många ord måste man beskriva, låt handlingen tala ibland åtminstone och det stackars paret polisen och författarinnan - så platta och så stolpiga dialoger, jag mindes inte att det var så här dåligt utfört hantverk. Synd på så rara ärtor för den spretiga storyn håller för en riktigt bra samtidsdeckare. Kanske ska hon göra som Kerstin Ekman beskriver i sin nya roman Grand Final i Skojarbranschen, vara ansiktet utåt och sköta PR-biten så kan någon annan skriva?

Nu väljer jag att läsa vidare i serien av Jo Nesbö istället, det får bli nästa huvudrensare när hjärnan har gått i spinn. Läckbergs bok irriterade mer än kopplade av och se det, det går inte an.

6 kommentarer:

  1. Jag som inte läser deckare tycker du har sammanfattat mina fördomar på ett utmärkt sätt. Undrar just om inte detta var en del i den konspiration som Daniel Sjölin viskade om till Umberto Eco i torsdags Babel.

    SvaraRadera
  2. Absolut, den knspirationsteorin håller men... Tycker att t ex Kristina Ohlssons serie är mycket mer välskriven. Välj bort Läckberg, det finns bra deckare som berättar ngt viktigt om vårt samhälle som inte låter som en skoluppsats från högstadiet.

    SvaraRadera
  3. Jag läste flera av Läckbergs böcker i början, och tyckte de var mysiga, men nu har jag inte läst henne på bra länge, och jag kan inte direkt säga att jag saknar det heller... Som sagt, det finns så många andra, bättre.

    SvaraRadera
  4. Sitter just nu med Änglamakerskan i knät, har tjugo sidor kvar. Jag instämmer helt med dig, blir nästan lite förbannad över att hon kan tjäna så mycket pengar på något som inte är bättre! Jag är dödstrött på Erica som lägger sig i polisarbetet o alltid befinner sig på brottsplatser som hon som privatperson överhuvudtaget inte har tillträde till, hur kan man få skriva något sådant? Skärpning Läckberg!
    kusin Annika

    SvaraRadera
  5. Bra rutet! Sedan har vi en statsminister som läst flera titlar av Camilla Läckberg på semestern, inte är det Barack Obama-klass på litteraturval precis...

    SvaraRadera
  6. Ps. Kusin A, jag skulle så gärna vilja läsa en bokblogg skriven av dig, Snääääälla, börja blogga!

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!