Ibland läser jag en bok som jag liksom inte får till något blogginlägg om. Så var det med Jörgen Löwenfeldts Ensamma tillsammans. Jag vet bara inte riktigt vad jag ska skriva för klokt om den här välskrivna och noggrant formulerade text som handlar om det där som kallas samtiden. Idag hörde jag på nyheterna att ett flertal influencers i en undersökning kunde tänka sig att publicera anonyma inlägg inför valet mot betalning, allt för att få klick och för att tjäna pengar och just i den samtiden landar den här romanen.
Johan, som är dryga trettio, har tjänat stora snabba pengar på att spela nätpoker, han har köpt en våning på Östermalm och tänker sig att det är dags att bli vuxen. Helst av allt så vill han fortsätta måla på den stad som han låtit sprida ut dig över väggarna i lägenheten men för att tjäna in vuxenpoäng så söker han in på psykologprogrammet.
Första dagen där träffar han Eva och någons slags band uppstår. Hon är hemlighetsfull och alla träffarna sker på hennes villkor, Johan saknar kickarna som nätspelandes gett och han lägger nästan på skoj ut några av sina konstverk på pinterest, han bestämmer sig för att vara anonym och snart är succén ett faktum. Han älskar när bildren blir klickade och delade och det ger honom en sådan boost.
Jag tyckte mycket om den här romanen, den blandar studierna i psykologi och reflektioner över dem med ett fint porträtt av en vilsen kille på trettionågonting som på ytan har allt. Men är mycket ensam, utan nätet är han ingen och den insikten drabbar honom hårt. Vem är man egentligen bortom den där digitala personan som man byggt upp i det forum man deltar i? Vilken bild väljer man att visa? Hur långt är man villig att gå för att bli bekräftad?
Jag läste på omslaget att Löwenfeldt har ett instagramkonto. Gå genast in på @bagatellerna och följ, han delar med sig av sitt skrivande och vem vet, han kanske också vill ha både fler följare och likes :-)
Johan, som är dryga trettio, har tjänat stora snabba pengar på att spela nätpoker, han har köpt en våning på Östermalm och tänker sig att det är dags att bli vuxen. Helst av allt så vill han fortsätta måla på den stad som han låtit sprida ut dig över väggarna i lägenheten men för att tjäna in vuxenpoäng så söker han in på psykologprogrammet.
Första dagen där träffar han Eva och någons slags band uppstår. Hon är hemlighetsfull och alla träffarna sker på hennes villkor, Johan saknar kickarna som nätspelandes gett och han lägger nästan på skoj ut några av sina konstverk på pinterest, han bestämmer sig för att vara anonym och snart är succén ett faktum. Han älskar när bildren blir klickade och delade och det ger honom en sådan boost.
Jag tyckte mycket om den här romanen, den blandar studierna i psykologi och reflektioner över dem med ett fint porträtt av en vilsen kille på trettionågonting som på ytan har allt. Men är mycket ensam, utan nätet är han ingen och den insikten drabbar honom hårt. Vem är man egentligen bortom den där digitala personan som man byggt upp i det forum man deltar i? Vilken bild väljer man att visa? Hur långt är man villig att gå för att bli bekräftad?
Jag läste på omslaget att Löwenfeldt har ett instagramkonto. Gå genast in på @bagatellerna och följ, han delar med sig av sitt skrivande och vem vet, han kanske också vill ha både fler följare och likes :-)
spännande debut av Löwenfeldt, ntressant annorlunda bok.
SvaraRaderaJa annorlunda och på så sätt tankeväckande.
RaderaJa, den var intressant.
SvaraRaderaKrävde att man tänkte lite själv, det gillas!
Raderajag noterar. igen!
SvaraRaderaIngen dussinbok!
RaderaVerkar klart bättre än omslaget skvallrar om. Blir nyfiken!
SvaraRaderaOmslaget vilseleder lite, håller med.
Radera