plåtmannen Sarah Winman

Igår läste jag klart en av sommarens finaste böcker. Plåtmannen av Sarah Winman handlar om Ellis, han är nu i fyrtioårsåldern och har arbetat hela sitt liv på plåtverkstaden. Han har en alldeles särskild känslighet för att knacka ut bucklor och när han en dag cyklar omkull och bryter armen så får han tillfälle att fundera över livet. Mitt inlägg inleds med en av van Goghs berömda solrosmålningar och den var hans mors favoritbild. Modern var den i Ellis liv som uppmuntrade studier och hans tecknande, när modern dör under Ellis tonår så förändras hans liv radikalt. Som tur är så lär han under samma tid känna Michael, de blir snart de bästa kompanjoner. Vänskapen med Michel, äktenskapet med Annie  och vardagslivet i Oxford, sorgen och saknad över det liv som kunde varit skapar en grundton av vemod i berättandet som berör. Små hoppsasteg av hopp och framtidstro, stråk av värme och kärlek och försiktiga steg tillbaka i minnet gör att Ellis så småningom kanske kan leva vidare närmare sin dröm.

Mycket fin läsning. Läs!

Kanske har den här romanen en massa kopplingar till Plåtmannen i Wizard of Oz men jag har så dålig koll på den berättelsen och har inte ens sett filmen. Upplys mig gärna, troligen är det så att jag missat ett gäng referenser här. Jag har förresten också skrivit om När gud var en kanin som jag läste 2011, också den en fantastisk roman!