fem pärlor till jungfruns krona - Änkan

Så avslutar då Maria Gustavsdotter sin historiska romantrilogi Fem pärlor till jungfruns krona med boken om Gertraud som änka. Hennes make, Nils, dör i blodförgiftning och Gertraud sitter på undantag hos sin son, skräddare i Kalmar, sonhustrun gör stugan trång. Broderier och sömnad är fortfarande en sysselsättning som Gertraud tar till i svåra stunder och altarklädet tillägnat jungfrun väntar ofärdigt i sykorgen. När moster Hildegard blir allvarligt sjuk slår hon följe med henne till Lübeck. Resan till Lübeck ger Gustavsdotter en förevändning att göra det hon gör allra bäst, beskriva miljöer både levande och detaljrikt. Jag kan se den praktfulla, närmast kosmopolitiska hansastaden framför mig och det ger mig nya perspektiv. Jag får lust att åka dit och för den delen också till Kalmar, se slottet, gränderna och hamnen med egna ögon.

Det är en spännande brytningstid i den svenska historien som berättas i de här böckerna, Sverige är på väg att bildas som stat med en kung som ärver kronan, kungen som kyrkans överhuvud och gemensamma lagar för riket. Extra spännande är det förstås att läsa om allt detta sett ur en kvinnas ögon, det är inte allt för ofta det sker. Det här har gett mig smak för fler historiska romaner. Bra förslag någon?

Läs mina tankar om Dottern och Hustrun också.