4 dagars mässa slut

4 dagar av intensiv mässa med massor av trevliga tjöt med bloggisar, spännande seminarier, monterprogram och oväntade möten är slut. Jag är också rätt slut. Bokmässebaksmällan smyger sig sakta på och imorgon är det vardag igen. Bubblan ska spräckas redan ikväll, då ska skolveckan förberedas. Först ska jag bara vila en timme eller två :-)

Tack alla goa bokbloggare som gjort de här dagarna till ett härligt minne!

Göran i sista stund

Jag har skrivit om hans bok här.

Johanna Ekström - om man håller sig i solen

Jag har funderat en hel del kring den drös av författare som mer eller mindre förtäckt gör upp med sina kända föräldrar. Under våren har jag läst både Felicia Adjö, Stäpplöperskan och Om man håller sig i solen - böckerna är sinsemellan olika men har temat med otillräckneliga föräldrar gemensamt. Varför går man ut i offentligheten, varför vill man på ett närmast terapeutiskt sätt rensa  bland barndomstrauman? Har det ngt allmängiltigt intresse eller? När jag lyssnar till Johanna Ekström så säger hon att hon ville skriva en bok som skulle vara en brandvägg mellan henne och hennes ofödda barn. Hon ville göra upp med den estetik som förväxlade beundran och kärlek, där språket var till för att dölja det som var sant och äkta. Livets spräcklighet, spelet mellan ljus och mörker skulle inte finnas. Ytan skulle vara vacker och tilltalande vilket också hennes roman är (min kommentar till detta, hon har verkligen inte revolterat genom formen på och språket i sin roman). Min känsla av att lyssna på Ekström är att romanens kärnfråga inte blev besvarad genom att skriva en roman. Kanske finns där andra sätt?

Jag skrev om mina tankar kring boken nyligen. Läs dem här.

ta en islamofobil

Kristina Sandberg - att sörja för de sina

Jag ville skriva om en kvinna som blir kvar, som inte bryter sig loss och också skapa ett porträtt av en fiktiv mormor. Där finns en generation kvinnor vars berättelse kanske inte har skildrats, alla de som byggt folkhemmet genom sitt arbete inom hemmets fyra väggar.  Kristinas romaner Att föda ett barn och Sörja för de sina är som kammarspel med den unga klassresenären Maj i centrum. Hon kommer från enkla förhållanden i Östersund och när hon blir gravid med fabrikörssonen så gifter hon sig uppåt. Hon älskar inte sin äldre man men hon bestämmer sig för att uppskatta det materiella välståndet och sörja för de sina. Hushållsarbetet och ett vackert ordnat hem är viktigt för självkänslan och Maj vill inte synas men ändå ta plats. Det är klassresenärens eviga dilemma - att duga som man är, att vara värd något fastän man har smulor på diskbänken.

vinnarintervju...

- Ja men Linda, vad ska du göra med pengarna?
- Jag får inte köpa fler böcker, för min man... Det får bli en stringhylla!

Priset är förstås Formas bokbloggarpris och vinnaren Linda på Enligt O. Grattis än en gång!

fiffigaste presenten?

Tack Hermia för årets fiffigaste mässpresent!
Scannar man av den fina disktrasan så skickas man till :

Årets Gästbloggarmässa - signeringar och utseendefixering.

När vi var på litteraturevenemanget i Louisiana i somras tänkte jag en del på hur klädmedvetna de (eller vi) kulturella är. Det är inte direkt så att man knallar in i Dressman eller vad nu motsvarigheten för kvinnor heter och blir tagen på allvar. Handen på hjärtat - en Dressman-man på Mässan är där för att köpa senaste Guillou eller fynda böcker om andra världskriget i en monter långt ute i periferin, eller hur? Inspirerad av första avsnittet av This Is England som sänts på fredagskvällen komponerade jag min outfit för mässbesöket. Clarks ökenkängor, mörka uppvikta Acne, en smårutig button-down från Boomerang och en Peak Performance som till nöds kan gå som bomber-jacka. En feg svennevariant av klassiskt mods/skinheads-mode skulle alltså vara mitt skal på mässan. Givet detta borde jag dras till Offside-montern, seriehörnet, köpa Lokko-samlingen, Hornby och Parsons på rea samt tråla efter popbiografier. Men icke! Istället ramlade jag rakt in på Ordfront bland chic-tråkigt klädda Göran Greider-wannabees som stod och lyssnade på Anna Arutunyan, författare till Tsar Putin.

Anna Arutunyan var klädd i... ja, jag minns ärligt talat inte men jag skulle gissa på att det var någon typ av klänning med lätt etniska inslag och till den svarta tights. Hon hade egentligen ett ganska alldagligt utseende, men utstrålade den typen av knivskarp intelligens som får Gästbloggarn och alla världens Göran Greider-kopior att falla som furor. Där och då bestämde jag mig för att köpa hennes bok och få den signerad och att detta dessutom skulle bli dagens tema: jag fick bara köpa böcker som jag kunde få signerade på plats! Sagt och gjort, star-struck och med svettiga händer höll jag fram mitt ex och "could you sign it for Magnus" och "Magnus?" och "Yes, Magnus". Anna skrev och blev stående och funderade och för ett ögonblick trodde jag att jag skulle få någon typ av personlig hälsning, en livsvisdom kanske. Hade hon sett något i mig, en vilsenhet eller kanske en själarnas gemenskap, som krävde ett budskap från henne till mig? Det visade sig att det var dagens datum hon stod och grunnade på och jag avslutade vårt möte med ett tillgjort "thank you so much". Vad skall man egentligen säga när man står där - det är lite speed dating över det hela, eller hur? Mannen före mig (en Greider-kopia) slängde ur sig ett "it was very inspiring", men jag vet inte om det tillförde så mycket. Nästa signering skulle jag vara mer förberedd.

Medan Redaktörn var på toaletten hann jag se Lena Sundström som visade sig ha en fantastisk så kallad jeanshäck. För att könsneutralisera detta sexistiska uttalande så kommer här en betraktelse över Herman Lindqvist och framför allt hans skjorta. Herman blev stående precis framför mig (och skymde därmed irriterande nog Lenas bortflyende... eh, gestalt). Herman var påfallande kort, men det som var mest frapperande var att över ett par snyggt avslappnade byxor hängde en... ja, vad var det egentligen? En ljust blå, möjligtvis med dragning åt turkos, utanpåskjorta i lite grövre material. Eller var det en jacka, men med korta ärmar? Knäppningen var närmast åt duffelhållet och jag undrar om den inte var kraglös. Stod denne konservativa monarkist på Bokmässan iklädd en pastisch på en Maojacka eller vad var det frågan om? Vad är det för fel på en klassisk blazer, goddammit? Det var närmast en befrielse att springa förbi en signerande Björn Ranelid, klädd som Björn Ranelid, på väg tillbaka till trängseln.

Hur gick det då med inköpandet av signerade böcker undrar läsaren. Jo, det visade sig att jag förutom Guillou och Maj Sjöwall lyckades tajma min montervandring så illa att jag hade att välja på Björn Ranelid, Björn Ranelid och Björn Ranelid. Mannen måste ha klonat sig inför årets mässa för han var överallt. Och Maj Sjöwall hade jag så gärna velat få en signatur av, men nyutgivningen sker på Piratförlaget som jag har lite svårt för och dessutom har den nya upplagan så fula omslag (Maj berättade att hon själv fått välja illustratör så hon får skylla sig själv). Skall jaga dem i gammal pocket på antikvariaten istället. Maj Sjöwall hade för övrigt dagen till ära klätt sig, mycket smakfullt, i Piratförlagets färger: orange och svart eller om det kanske var mörkt brunt. I kontrast till detta stod intervjuaren Fredrik Belfrages inte så lyckade variant av neo-cowboy-stil där den blårutiga skjortan drogs i smutsen av en brun väst. Jag har aldrig varit inne på Twins (herrbutik i Gbg), men har en känsla av att man kan råka så illa ut som Fredrik där. Var slutligen nästan på väg att köpa ett häfte av Lena Ackebo, men serietecknarna satt konsekvent två och två eller tre och tre och signerande och det kändes alldeles för ohövligt att gå fram och bara köpa av en av dem. Nästa år skall jag planera bättre och lägga upp en signeringsrutt. Och ladda med coola öppningsrepliker!

/Gästbloggare M

bokbloggarmaffian på italiensk restaurang

De här bilderna blev förfärliga men tack ändå alla trevliga bokbloggare för mysigt sällskap! 

dagens inköp

en radda bilder från golvet

Margot och Bengt Ohlsson på besök hos Brombergs.

Josefine Sundqvist berättar om Boel och Oscar.

Maj Sjöwall charmar oss alla när hon marknadsför den nya utgåvan av de klassiska kriminalromanerna.

Brev till Prinsen av Mogadonien från Suzanne med Z

Suzanne Brögger känner sig närmast som en dinosaurie, hon var nämligen gäst på den allra första mässan och hon berättade för oss om vilka risker det kan vara med åldrandet. Det är lätt att bli både högerorienterad och religiös på kuppen och det passar liksom inte halal-hippien från Danmark som alltid velat utmana och provocera. Hon har i sin roman tagit fru Z roll och denna fru skriver upprörda brev till prinsen i Mogadonien om landets förfall. Det är dags att väcka upp befolkningen ur dess sömntablettskoma och Brögger menar att det är ett samhälles skyldighet att ha ett klimat där reflekterandet och debatten välkomnas. Det tycker hon inte stämmer med det lilla landet Danmark av idag. Med utbildningar i humaniora satta på undantag och oliktänkade som förklaras otillräkneliga så är det ett litet land styrt av jantelagen. Med sin satiriska pamflett har hon försökt ruska om befolkningen i landet...

Fvonk - dagens fniss

Dagens fniss var när jag hörde Erlend Loe tala om sin bok Fvonk och uppläsningen i Svenska Kyrkans regi som handlade om en bajskorv i form av kristusstayn i Rio var obetalbar. Så uppskattad har boken varit den här mässan att den inte fanns att uppbringa ens vid signeringen... Måste läsas!

äntligen lyser solen, mot mässdag 3

dagar i tystnadens historia

Idag är det recdag för den fina romanen som fick Nordiska rådets litteraturpris i år. Dagar i tystnadens historia är en lågmäld och vacker berättelse som förtjänar en ordentlig text från mig. En text som inte är skriven i mässförvirringens tid. Därför får jag be alla hugade att komma igen under veckan som kommer. Då, minsann är väl hjärnan på plats igen :-)

gårdagen avslutades med en kyss

Novellix är ett fint litet förlag som ger ut små läckert paketerade noveller och de hänger med i mässvängarna. I år är det tema Norden och då följer de upp med en nordisk fyra. Naturligtvis började jag med Merethe Lindströms fina berättelse Kyssen, den var en perfekt avslutning på andra mässdagen. 

Den här oroande lilla novellen börjar med en försvunnen katt, och kanske, kanske ska det medelålders paret skaffa en ny. I sökandet efter en ny familjemedlem behöver de tala med varandra men språket är liksom inte där, de har språket men använder det inte däremot så väcker besöket hos kattdamen minnen. Minnen om en kyss, minnen om en pojke som inte längre är. Minnet av en flicka som inte heller längre är.

brombergs fina nya

Som om inte mässa vore nog -
Brombergs skickade lite på posten oxå!

dagens skörd - noveller

4 fina nordiska noveller från Novellix

en stund med Hanne-Vibeke

- Kära. kära mor. Varför litade du inte tillräckligt på vår kärlek så att du kunde säga sanningen?

Det är Hanne-Vibeke Holts ord som sitter kvar i mitt minne när jag lämnar kongressalen. Hon har på ett personligt och medryckande sätt berättat för oss om sin senaste roman som på danska heter Unskyldningen  - på svenska har den fått titeln Förlåtelsen men Ursäkten hade också kunnat vara en möjlighet. Hon berättar för oss att den här boken är en historia som var viktig att berätta, som är sprungen  ur henne och hennes mors historia där lögnen sakta förgiftade livet och som åt upp henne inifrån. Livslögnen som Hanne-Vibekes mor levt med hela sitt vuxna liv avslöjas först efter hennes död när i hennes efterlämnade papper hittas ett gulnat kuvert som det står PRIVAT på och som så många gånger förr visar sig verkligheten överträffa dikten.

Hanne-Vibeke har i sin roman vävt samman sin mors och sin morfars historia och en stor del av handlingen utspelar sig under kriget.  Man brukar ju säga att i Krig och Kärlek är allt tillåtet men det visar sig i romanen och i verkligheten att de lögner som svek för med sig blir tunga att bära. Man får gå runt och känna sig orolig för att bli avslöjad och det man förtiger använder så mycket energi att familjen blir förorenad och Hanne-Vibeke ville förlägga de dramatiska, eviga frågorna i en miljö där drama är vardag. Därför blev den nutida huvudpersonen chef för en opera i Berlin och hon berättar om hur spännande hon tycker det är att göra research inför skrivandet av romanerna, hennes kontor är fullt av gula Post IT och jag är förstås nyfiken på vad som står på dem. Vilket är hennes nästa projekt?

Den frågan kom inte på tal den här gången men jag är säker på att det blir läsvärt. Jag gillar att läsa hennes böcker och det var  riktigt härligt att sitta på första parkett och lyssna!

Min text om Förlåtelsen.

en arabisk vår för kristna och kvinnor ?

Har den arabiska våren övergått i arabisk höst? Det var frågan som diskuterades på seminariet som man kan se i sin helhet på ur.se.

den exotiska landsbygden

Där finns en skillnad mellan att kalla landsbygden exotísk och att kalla den idyllisk, det konstaterar Tomas Bannerhed  i samtalet med Katarina Fägerskiöld och Stewe Claesson. De har alla tre skrivit romaner med landsbygden som spelplats och känslan av avfolkning - nedmontering - domedag är stark. Det handlar om att gestalta brytningen mellan gammat och nytt.  Tomas menar att på landsbygden är utsattheten mer påtaglig, man är mer ensam under stjärnorna och naturens växlingar och arbetets spår i landskapet ger livet en annan lunk. De har alla tre i sina romaner berättat om ett långsamt förlopp, i Stewes bok handlar det om en vänskap som sakta växer fram med hjälp av poesi, i Tomas bok handlar det om att vilja någonannastans och en flykt in i naturen som tröst. I Katarinas bok går tiden och den unga huvudpersonen lever mest oreflekterat på. Inte mycket händer, eller så är det så att allt händer fast inte på ytan: Det är språket som driver berättelserna inte intrigen. Visst är landsbygden i visst mått exotisk i dagens samhälle eftersom så få människor lever där eller ens vill leva där men vi vill gärna åka till landet för att rekreera oss. Där finns en motsägelsefullhet som jag kan hålla med om.

Stewe Claesson sa skämtsamt att ni vet väl att det här seminariet håller på två timmar till? Så var det, samtalet kunde varat en god stund till och vi gick alla därifrån med ett leende på läpparna, det var ett underhållande samtal med många kloka tankar.

Min text om Katarinas bok Åsen och Tomas bok Korparna.

att skapa en bilderbok - Ilon Wikland

- Hör du Ilon, nu är du 82 och jag undrar om du ännu blivit vuxen? frågar Mark Levengood och den varma mysiga tonen som ska prägla samtalet är satt. Ilon svarar med glimten i ögat att hon inte kan sluta leka.
-Jag rår inte riktigt över det men jag måste rita. Jag måste skapa och jag älskar att arbeta. Gränsen mellan lek och arbete är flytande.

Ilon växte upp med sin farmor och farfar i Estland och var 14 år när hon flydde kriget till Sverige. Mark undrar om hon alltid känner sig som flykting och Ilon berättar att det finns en tomhet som alltid följer med, hon är inte riktigt hemma i något av sina länder och att det finns en drivkraft i att teckna vidare, att arbeta hårt och göra rätt för sig. Hon samarbetar gärna med författare och tycker att det utbytet är så utvecklande.

Hennes första kontakt med Astrid Lindgren var 1954 när hon som småbarnsmamma gick upp till förlaget och visade sina bilder och hon fick uppdraget att teckna illustrationerna till Mio min Mio. Sedan har hon bl a tecknat den idylliska Bullerbyn, Karlsson på taket som fick sin form i Paris och förstås Bröderna Lejonhjärta. Det är Ilons egen älsklingsbok och när Astrid läste det första kapitlet för henne så grät hon. Så som många av oss andra gråtit när vi läst om Jonatan och Skorpan. Ett känslomässigt engagemang är viktigt och humor och lust är viktigt för att det ska bli bra.

- Hur är det nu, är du stolt över det du gjort hittills i livet?
- Ja, jo. Jag har gjort mitt bästa och jag fortsätter rita!

Humor, livsglädje och lust till skapandet präglade det här fina samtalet som jag kommer att minnas länge!

Mikael Niemi - Fallvatten

Här har ni mannen som kan berätta en historia! Som en domptör håller han oss trollbundna med sin berättelse om katastrofboken Fallvatten och som ett omkväde efter varje liten scen ställer han frågan Vad gör du?

En djupt existentiell fråga som handlar om vad vi värdesätter i vårt liv, vad gör du, vad tar du med dig och vem vill du ha med dig?

Livet är inte Hollywood - där kommer ingen superhjälte och räddar dig. Du måste tänka efter: Vad gör jag?

Linn Ullman på Se människan

Svenska kyrkan har en scen på mässan som de kallar Se Människan och som en av de första programpunkterna där idag fick jag lyssna till Linn Ullman som talade om kärleken som den största nåden. På frågan om var nåden finns tänker hon en stund och säger sedan att nåden är de små ljusglimtar i verkligheten som gör att livet går lekande lätt, de mjuka ögonblicken av kontakt och närvaro som gör att man går dansande genom dagen.

Det är en nåd att stilla bedja om.  

dagen börjar med tidningen

vi firar bokhoras nya design

dagens fynd

Vem kan motstå 4 fina romaner för 100 kr? 

Inte jag. Kassen var tung på vägen hem!

Leopard förlag.

mingel hos Printz

Malinthewriter, Pia Printz och Bia Sigge roar sig :-)

goodiebag

Snyggast av allt var ändå anteckningsblocket från Moleskin!

minne och glömska

Minnet och glömska är temat på Merethe Lindströms och Gaute Heivolls samtal. De har båda skrivit böcker som handlar om trauman, personliga och kollektiva. Merethes bok skriver jag om på lördag och Gautes bok Innan du brinner har jag närmast tjatat hål i huvudet på folk om. De är båda fina läsupplevelser och extra spännande är att lyssna till deras tankar om hur böckerna försöker berätta något allmänmänskligt om identitet och kommunikation mellan människor.

Merethe berättar att hon funderat mycket över  nära relationer, hon utforskar samtalet mellan människor, strukturen på samtalen som kan skapa både närhet eller avstånd. Samtalen kan vara yttre och inre och hennes roman handlar mycket om en önskan om det där samtalet som aldrig blir av. 

Att mista det omistliga. 

Gaute kommer flera gånger under samtalets gång tillbaka till hur viktigt det är med en inre förankring hos de berättelser han vill förmedla. Han har skrivit en bok om relationer inom familjen och identitet - vem är det vi ser när vi ser oss själva? Dem som man ska känna bäst, känner man kanske inte alls? För Gaute var det extra svårt eftersom den händelse som finns i mitten av hans roman är allmängods i Norge, han har försökt att skapa en tredje verklighet med referenspunkter från många olika människors bilder av det som en gång hände. 

I en familj eller i ett samhälle kan ett trauma leva kvar länge och fragment fortplantar sig genom generationerna, de kan skapa både obehag och rädsla men är intressanta att utforska eftersom många människor har en relation till händelserna. Frågan ställs om det nationella traumat på Utöya kommer få litterär gestaltning.

Svaret blir kanske, kanske med lite avstånd och distans i tid och rum. 

anteckning pågår

Borta bra, men hemma bäst?

Var hittar man titlar att översätta? Så löd inledningsfrågan till representanterna för för de fem förlagen. Alla är företrädare för relativt små förlag med utgivning av litteratur från hela världen. De är alla överens om att det gäller att hitta en nisch i utgivningen som sätter tonen och inriktningen på förlaget.

Vägarna till fynden kan vara många, utländsk press, personliga relationer som scoutar i de aktuella länderna, hitta systerförlag i andra länder som har samma tankar om litteratur, översättare som tipsar och dessutom litteraturstöd. Det svåra för förlagen är inte alltid att hitta bra titlar att översätta utan att nå ut till läsarna.

Arbetet startar långt innan själv boken ges ut och litteraturscener och handlare är viktiga kanaler. Recensioner i media är förstås viktiga men deras funktion har förändrats över tid. Numer påverkar de inte försäljningen nämnvärt men däremot kan de påbörja det offentliga samtalet. Dessutom nämner förläggarna de sociala medierna som fungerar som djungeltelgraf.

- En recension på en bokblogg är minst lika viktig som i pressen menar Astor Förlags Erik Larsson. 

- Bokparadiset är här och nu, det är bokkonsumenternas, säger Dorotea Bromberg med e-böcker, ljudböcker och alldeles vanliga pappersböcker så har läsning aldrig tidigare har det varit så lätt att få tag i. 

Studio ett i eftermiddag

Lyran och Bokmania pratar läsning med studio ett. Sänds efter 17.

bokmässenedräkning: NU!

- Hej då, vi ses väl på söndagkväll! sa sambon med glimten i ögat och så är det. Nu börjar årets roligaste dagar och jag siktar på att både träffa bloggisar, lyssna på spännande människor på seminarier, mingla och ströva runt. Jag hoppas att kunna skriva en del under tiden men det beror på uppkopplingen inne på mässan, datorn är med... För alla er som hängt med på min bokmässenedräkning - tack för ert pepp. Ser ni mig i vimlet så lova att hälsa. NU är NU och det är mässdags!

 - bokmässenedräkning är en serie inlägg inför årets bok och biblioteksmässa i Göteborg, alla är taggade med bokmässa 2012, häääääng med på mina förberedelser och så ses vi snart där! - 

grattis nummer 11!

Grattis Lyran på Lyrans Noblesser - du var den elfte att kommentera och eftersom den eminenta enarmade banditen har valt just nummer 11 så har du har vunnit Jeanette Wintersons självbiografi! 

Levereras på mässan :-)

ikväll läser jag Vi läser!

bokmässenedräkning: har du drabbats av bokmässlingen

lite smått febrig sådär?

Lugn, lugn det är bara ett halvt dygn kvar tills botemedlet är här!

Ta dig stilla till bokmässan på torsdagmorgon så kommer du att träffa på:
- bokmässaren; som ingående och för alla intresserade eller ointresserade berättar om den mässan då ...
- bokmästraren; som läst allt, kan allt om litteratur och dessutom vet att klä sig därefter
- bokmomsaren; som helst av allt säljer böcker
- bokmumsaren; som slukar en god bok som den bästa prinsessbakelse och njuter rejält under tiden
- bokmisantropen; som muttrande konstaterar att litteraturen är då inte vad den en gång var
- bokmissaren; som stressar runt bland programpunkterna så orolig att festen är annanstans
- bokmönstraren; som älskar ett vackert omslag och att hålla en förstaupplaga i sin hand
- bokmosaren; som rotar febrilt i reabackarna
- bokmysaren; som skrockande vandrar runt mellan montrarna och egentligen helst njuter av folklivet

och förstås du och jag; bokälskaren!

Efter fyra dagar sådär i vårt sällskap är du säkert kurant igen.
Måhända kommer du att träffa en och annan bokbloggare också. Vi ses!

- bokmässenedräkning är en serie inlägg inför årets bok och biblioteksmässa i Göteborg, alla är taggade med bokmässa 2012, häääääng med på mina förberedelser och så ses vi snart där! - 

tematrio - Norden på mässan

Veckans trio hos Lyran handlar förstås om mässan och när nu temat är Norden så får det bli ett gäng norska tips:

Med risk för att jag upprepar mig in absurdum så tipsar jag om tre nabor:

Merethe Lindström

Gaute Heivoll

Erlend Loe

Ha det!

- bokmässenedräkning är en serie inlägg inför årets bok och biblioteksmässa i Göteborg, alla är taggade med bokmässa 2012, häääääng med på mina förberedelser och så ses vi snart där! -

bokmässenedräkning: Maria Ernestam

Som jag hade siktat på att läsa Maria Ernestams nya roman Marionetternas döttrar innan mässan men jag får inse att jag inte hinner. Jag tycker mycket om hennes böcker som är mänskliga och lättlästa utan att bli ytliga. Istället får jag trösta mig med att lyssna till henne på mässan. Tre chanser finns där:

• Marionetternas döttrar

  Datum & tid: fredag 28 sep kl. 09:30 - 10:00

  Plats: Litteraturscenen, A01:60

  Arrangör: Författarcentrum och Sveriges författarförbund

  Språk: Svenska

  Kod: Sc04488

  Scenprogram, ingår i entrébiljetten.

• Maria Ernestam

  Datum & tid: fredag 28 sep kl. 14:00 - 14:30

  Plats: B02:02

  Arrangör: Bonnierförlagen

  Kod: Mo07024

  Monterprogram, ingår i entrébiljetten.
  samtal på monterscenen

• Kanske kärlek är allt

  Datum & tid: söndag 30 sep kl. 13:00 - 13:45

  Plats: K1

  Arrangör: Bokförlaget Forum

  Kod: Sö1300.2

  Seminarium, ingår i entrébiljetten.
  För kärlekens skull har människor lämnat sina hem, övervunnit svårigheter, dragit ut i krig, varit hjältar men också bödlar, höjts till skyarna och raserat. I Maria Ernestams roman Marionetternas döttrar återvänder en amerikan till den svenska västkusten
  för att åter sätta ljuset på en förträngd katastrof. Det var kärlek som låg bakom ett brott som för tre systrar innebar en tragedi med rasism och trakasserier som följd. I Christopher O’Regans
  Kärlekens krigare är det också kärlek som får adelskvinnan
  Magdalena Rudenschöld och hennes älskade Gustaf Mauritz Armfelt att hamna i en världspolitisk härva som till sist kastar dem båda i fördärvet. Ett samtal om kärlek och de stora skeenden som starka känslor släpper loss. Moderator: Karin Linge Nordh, förläggare.
  - bokmässenedräkning är en serie inlägg inför årets bok och biblioteksmässa i Göteborg, alla är taggade med bokmässa 2012, häääääng med på mina förberedelser och så ses vi snart där! -

bokmässenedräkning: Margot

Jag som vanligtvis inte gillar biografier särdeles mycket har plötsligt läst två på en vecka. Både Jeanette Winterson och Margot Wallströms har givit mig oväntat mycket att fundera på. Bengt Ohlsson har i sin text om Margot Wallströms liv fint och uppriktigt skildrat en ganska vanlig duktig flicka som tagit sig från Västernorrland till FN-skrapan med mänskligheten i behåll. Jag gillar blandningen mellan Margots röst med talspråkligt berättaranslag och Bengts ofta franka kommenterande runt om. Det känns äkta, ärligt och oförställt. Jag kan inte undrande tänka tanken, hur skulle det politiska klimatet i Sverige sett ut om Margot på allvar bestämt sig för att utmana om ordförandeposten i partiet den gången? Kanske hade vi haft en annan politisk karta i Sverige då? Det kan man bara spekulera i men jag hoppas att många hittar till den intressanta och ganska lågmälda biografin. Jag lyssnade till boken på Storytel och det var en bra uppläsning, lugn och trygg.

På mässan är Margot aktuell i ett antal programpunkter, missa inte!

- bokmässenedräkning är en serie inlägg inför årets bok och biblioteksmässa i Göteborg, alla är taggade med bokmässa 2012, häääääng med på mina förberedelser och så ses vi snart där! -

bokmässenedräkning: Linn Ullman

Vi missade Linn Ullman på Louisiana Literature så på bokmässan tänker jag verkligen passa på att lyssna till henne. Hon framträder både på seminarier och i monterprogram och troligen kommer hon att prata en hel del om sin nyöversatta roman Det dyrbara. Jag känner mig lite efter som läser den först nu, de flesta verkar ha DN och läst sommarföljetongen där.

Hur som, fler tankar om romanen kommer efter mässan!

- bokmässenedräkning är en serie inlägg inför årets bok och biblioteksmässa i Göteborg, alla är taggade med bokmässa 2012, häääääng med på mina förberedelser och så ses vi snart där! -

vill du vinna ett ex av Varför vara lycklig när du kan vara normal?

Här är det rena snurren, först skrev jag och önskade Jeanette Winterson från förlaget, då kom det ett ex Nina Björk. Jag skrev och bad om Winterson som dök upp dagen efter och då fick jag tillåtelse från förlaget att lotta ut Björk. Igår skrev jag om Wintersons underbara bok och la Björk på lådan till en lycklig vinnare. Nu, ännu en vardag senare kommer ytterligare ett ex av Winterson. Ni hör! Snurrigt värre men... misstaget blir till ännu en snabbutlottning.

Vill du vinna Jeanettes bok så skriv en kommentar här i bloggen innan 24.00 på onsdag den 26 september. Glöm inte att kommentera på ett sätt som gör att jag hittar tillbaka till dig, med länk till en blogg eller med en epostadress.

Lycka Till!