sista alstret

Nu så är alla alstren visade från träffen i Mölnlycke. Jag har prövat att vara lite mer romantisk i min stil men det blir likasom bara fyrkantigt hur jag än gör...

allt gott ska komma dig till del

Omslaget till Sefi Attas roman Allt gott ska komma dig till del lockade mig verkligen med sin orange färg och de två silhuetterna. Vi befinner oss i Nigeria och berättelsen börjar tidigt sjuttiotal. Enitan växer upp i en medelklassmiljö och i huset bredvid bor under en sommar den försigkomna och lite farliga Sheri. De blir vänner och vi får följa deras olika levnadsöden under mer än 30 år och precis som landet de bor i så förändras de. Vänninnorna utvecklas mot att bli allt starkare och tryggare människor samtidigt som landet Nigeria genomlider indördeskrig, korrumption och diktatur. Enitan har utbildat sig till advokat och när hennes far blir fängslad blir allt hon mer indragen i Nigerias utveckling mot en demokratisk stat.

Lite intressant var det att jämföra boken med En Halv Gul Sol som utspelar sig under samma tid, samma land och delvis beskriver liknande händelser. De båda böckerna är så olika i sitt tilltal att de trots alla sina likheter inte liknar varandra alls, jag tycker mycket om dem båda. Sefi Atta skriver på ett mer sparsmakat språk och broderar inte ut sin text med filosofiska funderingar och liknelser. Det är inte lika känslostormande och dramatiskt utan hon berättar en historia - en tänkvärd sådan och det räcker långt. Om man tror att allt gott som man gör småningom kommer en till del så finns det hopp för en god framtid också i Nigeria. Det känns som Atta vill sprida hopp om mänskligheten med sin härligt brandgula roman.

de sköna konsterna

Sjuåriga gossar har upphöjt näspetandet till en skön konst. När den något kräsmagade fröken plötsligt tröttnar och frågar:

- Hördudu, hur går det, hittar du något där inne?

svarar den lille gossen raskt:

- Japp, en muffins. En stor!

Smaskens hurdudu.

lycka

Skapa på temat glädje var utmaningen. Härliga glada foton är det, glada färger och total lycka!

kvinnan och apan

Peter Hoeg är aktuell och recenseras och syns just nu i media. Det är hans nya bok Elefantskötarnas barn som är på gång och som P1 idag beskrev som en burlesk saga som andas så häftigt att den nästa hyperventilerar. Just nu så hamnar den i en framtida "att läsa hög" men jag passar på att skriva några rader om den av hans romaner som jag hittills tyckt mest om. Den enda bok jag någonsin läst på danska är Kvinden og Aben som jag köpte i Köpenhamn i slutet av nittiotalet och det gav säkert läsningen en särskild dimension. En fantastisk roman som ställer frågan om vad som är civiliserat och mänskligt på sin spets. Hoegs stil är alldeles egen och språket ganska korthugget men fantasifullt och framförallt fullt av fantasterier. I flera av hans andra romaner är huvudpersonerna värnlösa individer som hamnat i utanförskap så också i Kvinnan och apan där apan, som från början skall ingå i ett forskningsexperiment, har mycket att säga oss om hur det står till med mänskligheten!

augustikalas

Det är bara 6 veckor sedan det var riktig sommar. Det är svårt att tro idag - påminner mig med en augusti-LO!

tematrio - bokmässan afrika

Heja Lyran! Nu kommer en tematrio där jag kan tillföra! Likasom straffspark... Det är alltså meningen att jag ska berätta om tre upplevelser på bokmässan eller tre böcker med ursprung från Afrika. Jag kokar ihop det...
1. Jag blev mycket berörd av att lyssna till Elieshie Lema när hon berättade om sitt lilla förlag och hur hon arbetar för att sprida barnlitteratur på swahili i Tanzania. Älskade hennes roman Bränd Jord också. 2005 arbetade jag ju för att sprida barnböcker genom projektet "Karibu" i just Tanzania och det ligger mig varmt om hjärtat.
2. Satt i "rum för poesi" på torsdagen och lyssnade till Chris Abani, det var vilsamt och störande på en gång. Hans lilla kortroman Abigails liv berörde mig mycket när jag läste den i somras, också den poetisk och mycket störande...
3. Tuff brud var intrycket av Petina Gappah, jag hörde hennes framträdanden vid tre tillfällen på torsdagen och hon har ju också skrivit en tuff bok. Tuff i den bemärkelsen att hon berör obekväma ämnen och framför kritik på ett rättframt sätt, Sorgesång för Easterly heter novellsamlingen som finns på svenska. Ser fram emot hennes första roman som ska komma nästa år.

gubben höst

Plötsligt var det höst. Vinden viner iskall och vantar är nödvändiga. På en enda helg bytte träden kläder från den gröna sommarkostymen till den varma gulorange höstskruden. Tror visst att vi fått besök av Gubben Höst!

Gubben Höst, tänk nu målar han
björken i gult.
Och med regn-moln in-tvålar han
hela skyn så fult.

Ner ur grenarna skakar han
äpplen med hast.
Hela sommaren makar han
undan med sin kvast.

gemensam nämnare

Vad ska det bli för musik som gäller för en liten tös där pappan lyssnade på Sex Pistols, Clash och The Ramones och mamman på Gyllene Tider,Tomas Ledin och Peter LeMarc? Dottern växte upp med barnvisor och Spice Girls, pappan började lyssna på Soundtrack of our lives och mamman gillade numer Lisa Ekdahl och Rebecka Törnkvist och 2000 fanns där plötsligt något som hela familjen kunde ta till sig - rötterna i treackordslåtar, melodiöst och med ett alldeles eget uttryck. In i vårt liv kom Håkan. 10 år tillsammans med Håkan kröntes av dottern på Way out West med en jubileumskonsert. Idag är det signering av bok på bokmässan och ny skiva kommer snart med efterföljande turné. Hela familjen känner en liten sorg över att det blev så kommersiellt men ändå väntar vi på nästa skiva. 13 oktober är det dags...

titelsidan till det sista albumet

"All that is needed for evil to triumph is for good people to do nothing."

Bild och text hämtad från Den hemliga trädgårdens skrift om afrikansk barn och ungdomslitteratur till vilken illustratören Piet Grobler gjort fantastiska bilder.

vad jag pratar om när jag pratar om löpning

För två månader sedan fick maken Haruki Maurakamis lilla roman Vad jag pratar om när jag pratar om löpning så att han ordentligt skulle kunna förbereda sig inför dagens långlopp. Jag ser att han kom 47 sidor i den, långloppet gick något bättre tack och lov! Men ska man vara riktigt ärlig så är det bättre att vara uthållig med löpträningen än med läsningen just när man ska springa tre mil i terräng. Jag är tursamt nog uthålligare med läsningen än med löpningen : ) och nu så annekterar jag härmed boken så att någon typ av kulturell standard upprätthålles i familjen. Tankar om den kommer, jag är redan på språng mot läsfåtöljen.

sommarscrap

en karta över omöjlig längtan

I min iver att läsa afrikansk litteratur har jag faktiskt försummat den indiska. Jag såg Anuradha Roys roman en Karta över omöjlig Längtan på biblioteket och kände plötsligt för att skriva några rader om den. Jag läste den förra sommaren och det är en bok helt i min smak. Det handlar om en familj som bor i en liten gruvstad i Indien och historien cirklar kring Bakul och Mukunda. Hon är affärsinnehavarens sondotter och han är en föräldralös pojke, de växer upp tillsammans och när känslor börjar spira mellan dem körs Mukunda på porten. Han återvänder senare och då är rollerna något omvända. En viktig person i barnens liv är också mrs Barnum, en eccentrisk engelsk änka som lever i en värld av minnen, hon uppmuntrar dem båda att bilda sig och ger dem tankar om ett annat liv än småstadens konventionella.
Jag tyckte mycket om att läsa om hur de båda bygger upp och formar sin värld. I ett samhälle som Indien så är det inte lätt att ändra det förutbestämda och då finns bara längtan kvar - den omöjliga.

no comment

teknikdinosaurie

Kände mig uråldrig igår när jag satt på mässan med min mässplanerare på papper, i ett kuvert, i min handväska. Dinosaurie är förnamnet, efternamnet får bli: ManskahaenAjfån. Eller åtminstone en adroid... med automatisk stavningskontroll. Android. Nåt man kan surfa bekvämt på alltså.

förtrollad frukt

John Kilaka heter den tanzaniska författaren som jag såg sitta och måla på bokmässan igår och var genast tvungen att köpa två av hans böcker. Både Färsk Fisk och Förtrollad frukt är bearbetade fabler som John har illustrerat på sitt alldeles egna sätt. I hans bilder kan man möta den piercade flodhästen, partydjuren och sköldpaddan med lila mockaskor - härlig humor blandat med traditionellt måleri. Just Förtrollad frukt kommer jag att använda som högläsningsbok i klassen. Den berättar om hur man kan lyckas om man hjälps åt och jag vill gärna presentera en annorlunda bildvärld för mina svenska elever. Igår när jag lyssnade på Elishie Lema så berättade hon hur fabler använts under lång tid för att uppfostra barnen i Tanzania. Nu försvinner berättartraditionen allt eftersom eftersom de äldre alltmer har försörjningsansvar (på grund av HIV) och inte längre hinner berätta. Skönt då att läsa i Den hemliga Trädgårdens lilla skrift att John Kilaka vandrar och cyklar runt på landsbygden och spelar in äldre och deras berättelser. Hans härliga och festliga barnböcker kan jag också verkligen rekommendera!

bokdag med bokhög

När kvällen kommer och man tillbringat den i sällskap med böcker, människor som skriver böcker och människor som gillar böcker så är man ganska nöjd med att sitta i tystnaden och klämma på en egen liten bokhög fylld med böcker från Afrika. Så många tankar och intryck som denna dag gett, och kommer att leda till när jag väl läst böckerna. Mycket nöjd med att bara ha köpt 3 barnböcker och inte en enda till arbetet. Eller nja, den ena blir nog högläsningsbok faktiskt. Dagen avslutades med en bloggfika där man plötsligt satt som katt bland hermelinerna. Jag har ju ingen bokblogg. Min blogg är en alltialloblogg. Alltsomjaggillarblogg. Detsomärskojatt funderaöverjustnublogg. Idag har varit en bra bokdag. På lördag blir det en bra pysseldag, hoppas jag. Till dess ska jag läsa!

bokgeografi - Nigeria

Enligt O tar oss med på resor i litteraturens fantastiska värld och nu har turen kommit till Nigeria.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i landet eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag vill gärna lyfta fram Aké - barndomsåren skriven av Wole Soyinka. Det är en underbar uppväxtsskildring och vacker berättelse om en pojkes väg mot vuxenlivet.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till landet. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Idag satt jag på bokmässan och lyssnade till Chris Abani. Han läste poesi och jag vill gärna tipsa om hans kortroman Abigails liv som är skriven på ett mycket poetiskt språk.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till landet, som du inte läst, men är nyfiken på.

Det får bli ett av dagens inköp då - Sefi Attas Allt gott ska komma dig till del som dessutom fick pris igår på mässans invigning. Hon blev tilldelad det panafrikanska litteraturpriset Noma Award.

Kul att läsa och resa i världen - just denna gång blev resan i kända trakter men vem vet vart den för oss nästa gång?

glömde

Glömde att ta med fikan! Vi ska fika idag på Le pain francais också, klockan 16. Kommer att känna mig som en katt bland hermelinerna bland alla proffsbloggare... So What, det ska bli kul och gott!

Afrika i fokus

Afrikansk litteratur i fokus - så var det utmaningen var som jag hoppade på där i juni. Att det skulle leda till 40 inlägg på bloggen, massor av trevligt utbyte med andra bokbloggare och dessutom sällskap på besöket på bokmässan idag, det kunde ingen gissa. En bokcirkel för allas utmaning kommer att sammanställas till en samling av boktips och förhoppningsvis så fortsätter intresset för afrikanska författare blomstra. Där finns många fler författare och böcker att upptäcka och jag hoppas hitta några fynd på mässan idag. Det har varit riktigt kul att läsa i morgontidningarna om böcker från andra delar av världen än västeuropa och nordamerika och det känns som det här årets mässfokus verkligen har synts i media innan. Nu blir det spännande att se hur det märks inne i myrstacken som kallas bokmässan!

nu är det snart!

Nu gäller det att finjustera sin planering inför imorgon så att det blir en trevlig dag. Allt tar ju längre tid än vad man tror så gott om förflyttningstid och ställtid är nog ett tips. Sen så vet jag att det är köer till allt. Potta i väskan måhända?
Just nu ser min mässplanering något ambitiös ut, tror nog att man måste äta och shoppa också. Ska inte handla mer än vad som får plats här hemma, vilket är nada, men...lite afrikansk litteratur måste väl få följa med hem en bokmässa som denna? Spanar för fullt på alla roliga inköpslistor som mina bloggande bokkompisar har lagt upp. Då är det bestämt - det blir lätt packning: potta och plånbok!

en alldeles särskild dag 2

Idag kom en flicka strålande glad till skolan.
- Nu vet jag vad han heter.
- Vem?
- Ja, vad hette han nu igen? Kungen?

Hå hå. Fredrik Reinfeldt var det. Statsminister.

kejsaren och hans kläder

Demokrati är bra, bara alla tänker rätt. Eller hur? Jag kan fortfarande inte fatta att det finns kommuner i Sverige där nästan 20% av väljarna röstar på ett nationalistiskt och främlingsfientligt parti. Det är inte bara populistiskt utan har sin bakgrund i en människosyn som inte hör samman med ett människovärdigt samhälle. Det känns som att vi alla vaknade upp för sent. Vi skulle tagit debatten och med välgrundade argument klätt av SD spolingarna in på bara mässingen. Har de kallingar med flaggor på måntro? Kanske är det så att vi alla, medier och politiker skulle varit den där lilla pojken som ropade: men han har ju inget på sig! Under alla sina vackra tirader är alla nakna. Naken hade han stått där utan sin vältalighet och utstuderade retorik och utan några väljare...

klas och hans vänner

"Jag är Klättermus Lilleman, en mus som sjunga och spela kan!" Nu surrar musikalen om Klas och hans vänner i mitt huvud. Thorbjörn Egners härliga saga läser vi just nu högt i klassen och visorna sjunger vi efterhand, de små sjuåringarna älskar visorna och vi tänker oss att spela upp ett litet sagospel lagom till v 43 när vi har en temavecka om fred. Klas Klättermus är nostalgi på hög nivå en av de första LP skivor som jag och min syster hade i vårt rum var sagan om Klas. Skivan spelades totalrepig på en grå transistorspelare med avtagbart lock som fungerade som högtalare. När lillasyster M småningom var med i musikalen så spelade hon Mårten med små öron, svans och morrhår:
"Jag ska plocka nötter från morgon och till kväll."
En passande casting!

Tematrio - titelkvinnor

Denna vecka är det romaner men kvinnonamn i titeln som Lyrans Noblesser utmanar oss på. Jag har valt:
1. Juliet, Naked av Nick Hornby. Tillbaka i högform har Hornby skrivit en ironisk kommentar till samtidens idoldyrkan. Småfniss och asgarv särskilt om man gillar böcker med massor av musikreferenser.
2. Jane Eyre skriven av Charlotte Brontë är en klassisk engelsk 1800-talsroman som jag läste som ung. En stürm und drang berättelse med en stark kvinna i centrum.
3. Dinas bok av Herbjörg Wassmo minns jag som en slukarbok. Jag läste den när jag var mammaledig och det var något med det norska som jag gillade. Miljöerna, storyn och kankse den starka kvinnan igen?
Tre bra romaner av väldigt olika slag som alla rekommenderas!

en alldeles särskild dag

Började dagen i skolan med att säga till eleverna att igår var det en alldeles särskild dag.
- Kungens födelsedag?
- Nej, inte riktigt. Igår fick alla vuxna gå och rösta för att vara med och bestämma vem som ska bestämma i Sverige.
- Får man rösta på kungen?
- Min mamma röstade på gult!

Tappert försökte jag att berätta om valet och hur det går till men man måste inse att en sjuårings horisont är lite annorlunda än min. Don't blame me for trying!

sorgens dag

Detta ser ut att blir en sorgens dag. Ska vi i Sverige ha ett främlingsfientligt parti i riksdagen? Det verkar så. Ledsamt.

skola för alla

Ända in i kaklet har valdebatterna handlat mycket om skolan. Jag vill gärna ställa upp på att Sverige ska ha världens bästa skola. Det ska vi ha råd med - det har vi råd med om vi prioriterar rätt. Mitt besök i Ulembwe gav verkligen perspektiv på vad som är viktigt. Här sitter eleverna i sin nybyggda skola, finansierad av teodlingen i grannbyn. Rent vatten från en borrad brunn hade fairtradeprodukterna också betalat, det som staten inte hade förmått kunde företagen eftersom de har behova av utbildad arbetskraft. En skola för alla måste betyda en skola för alla barn, även i världen. Utbildning är motorn i alla samhällen därför får vi inte glömma att se lite längre än till vår egen plånbok när vi står där i valbåset!

ett piggsvins memoarer

Inte en enda punkt eller styckesindelning utan en löpande text uppdelad av kapitel och kommatecken. Ja, formen i Ett piggsvins memoarer är ovan och krävde koncentration av mig. Dessutom var bildspråket och tankevärlden ovana så boken fick läsas i korta koncentrerade stunder - inget för den trötte. Piggsvinets monolog till det uråldriga baobaträdet berättar om hur han varit dubbelgångare till en människa. Mannens otäcka handlingar har styrt också piggsvinets och när mannen dör får piggsvinet äntligen möjlighet att tala om alla sina funderingar. Det handlar om människans föreställning att de är skapelsens krona men också om hur djuren i hans egen värld har hirarkier och ledare som allsmäktigt styr sin flock med hot om uteslutning ur gemenskapen som straff. Detta är en riktigt svart satir där alla raser får sig en släng av sleven, vem kan egentligen se sig som förmer än någon annan? Alain Mabanckou är född i Kongo Brazzaville och en av alla författare med afrikanskt ursprung som kommer till bokmässan nästa vecka och jag ser mycket fram emot att höra hans tankar om boken som jag fann spännande att läsa. Turligt nog uppträder han på torsdagen då jag ska gå!
DNs recension som fick mig att klicka hem boken...

bokmässan närmar sig

Bara 5 dagar kvar tills jag ska gå på bokmässan och lyssna på Petina Gappah. I år är afrikanska författare i fokus och det börjar märkas i mediabevakningen. Läste idag om Elieshi Lema i DN och jag blev så besviken över att hon inte har någon programpunkt den dag som jag kan gå. Jag kommer inte att kunna höra henne eller Nawal el Sadaawi, det är nästan så att jag funderar på att avboka annat så att jag kan gå dit på helgen. Typiska att intressanta och roliga saker krockar...
Edit/ Lema ska vara med i en panel om barnboken i afrika på em på torsdagen och då hade jag tänkt att gå på bokbloggarcafé. KROCK! Pust, pust, pust!

baobab

Just nu läser jag en underbar liten bok där ett piggsvin samtalar med ett baobabträd. Tankar om boken kommer snart men så länge kan jag bjuda på en LO - baobabträdet blommar på bar kvist, trädet som ser dött ut översållas plötsligt på hösten av vita underbara blommor. Att åka genom dalgångarna omgiven av blommande träd - det var magiskt!

bara en frisyr?

Runt om kring mig ser jag många unga blonda pojkar med snaggade sidor och långt uppepå. Gärna lite produkter i det långa så att det ligger helt välkammat. När frisyren kombineras med uppvikta jeans, kängor och hängslen så liknar det en uniform stil som jag sett komma och gå. Har frisyren något med ett visst främlingsfientligt partis frammarsch att göra? Gör frisyren och klädseln, som tydligt är modernt, att nasse/rasse åsikter plötsligt är allt mer accepterat?
Dottern säger nej, nej, nej. Det är bara göteborgsfrisyr mamma. OK det är kanske en hederlig discofrillla från 80 talet de har? För mig så ser det mycket likt ut Tyskland på 30 och 40 tal. Imorgon är det val - hoppas att det bara är frisyrerna som är tillbaka...

när förnuftet sover

Lagom till att flera omkring mig har ålderskris light så läser jag Inger Alfvéns När förnuftet sover. I den får vi möta det strävsamma och framgångsrika äldre paret som plötsligt tvingas att förändra sitt sätt att leva. Fabian är författaren som nu har fått alla möjligheter att skriva den stora romanen eftersom hans fru Ingeborg gått i pension från sitt krävande jobb som jurist. En dag i januari ska Ingeborg städa undan julen och faller illa. Ingeborg blir beroende av hjälp och Fabian flyr till en varm strand och istället för att möta ålderdomens krämpor tillsammans så ska var och en rå sig själv. Löftet om livslång sanning kankse döljer livslånga lögner?
Detta är en filosofisk, lite långsam och vacker betraktelse om författarskap, kärlek, vänskap och åldrande. Där möter vi också en dotter som ständigt känner oro för sina föräldrar. Inger Alfvén är duktig på att bygga upp tankevärlden hos sina huvudpersoner och det känns trovärdigt. Så här kan det säkert kännas att nalkas slutet av sitt aktiva liv och romanen beskriver på ett eftertänksamt sätt hur människan omvärderar sina behov och önskningar.

Påminner om min lilla utmaning...

Hur börjar den? Här har jag samlat 5 inledningsmeningar från några av mina favoritförfattare i olika genrer. Det som förenar är att de är kvinnor och att de har ett alldeles speciellt tilltal till sin läsare. 2 kvar att gissa! Det står ära på spel!

säsongen igång

Ja nu är det inte detta vit-blåa laget som har startat sin säsong utan elitherrarna men bilden säger allt. Aranäs 2007, det är kul att spela handboll och det är ännu roligare om man vinner. Det gjorde RIK idag. Kämpainsats.

hedrad

Jag har fått en hedersutmärkelse av Emmas bokhylla! Hon motiverar sitt val med:
"Joanna skriver roligt, intressant och humoristiskt och jag gillar det jag läser! Dessutom läser hon en massa spännande afrikansk litteratur och är med i Enbokcirkelförallas läsutmaning "Med Afrika i Fokus", precis som jag!". Så kul det är att få uppskattning från en läsare. Tack snälla Emma!
När man tagit emot awarden ska man:
♦ kopiera in awardbilden i din blogg för att visa att du har fått den
♦ tacka och länka till den som nominerade dig
♦ nominera sju andra bloggare och länka till dem
♦ berätta sju intressanta saker om dig själv

De två första punketrna är de lätta. Ska jag vara ärlig läser jag många bloggar och jag vet inte riktigt hur jag ska tänka när jag ska nominera andra. Den punkten får jag helt enkelt vänta med. Däremot kan jag berätta 7 saker om mig själv, om de är intressanta får vi helt enkelt se:

1. Jag är uppvuxen på landsbygden och har västgötska som modersmål.
2. Jag gillade att läsa och lyssna på vuxenprat när jag var barn. Min favoritplats på kalas var under bordet.
3. Jag älskar högläsning, läser ofta högt (varje dag faktiskt) och lyssnar gärna. Kommer ihåg när min fröken läste "Det blåser på månen" och jag kan känna känslan ännu, 33 år senare.
4. Jag har jobbat som turistguide i staden Göteborg och guidat på tyska fast jag inte kan ett ord. Jag memorerade helt enkelt hela harangen. Vid ett tillfälle fick jag hjärnsläpp och kom inte på hur det började. Då gick hela guidningen åt skogen...
5. Jag har bott nära Old Trafford.
6. När jag läste engelska på GU så var det litteraturkurserna som lockade mest. Commonwealth litterature, Shakespeare and his contemporaries, Survey course... Konstigt?
7. Handboll och friidrott är sporterna närmast hjärtat. Jag går på livesport och kollar TV och webbsändningar så ofta jag hinner.

Återkommer med egna nomineringar, tack än en gång Emma!

scrappat

I söndags blev det nästan inget skapat, allt för splittrad i mitt huvud. Får bjuda på en LO från förra hösten så länge!

prins Charles känsla

Liv Strömqvist har ritat och skrivit ännu ett album där hon kommenterar samtiden. Denna gången är det kärleken som dissekeras. Vad det nu är som är kärleken egentligen? Är det passion, beundran, solidaritet, tvång eller bara något nödvändigt? Du kan läsa mer om Liv och hennes vassa penna här. Jag läste nyligen Einsteins fru som jag fnissade mycket åt men prins Charles känsla känns lite mörkare och uppgiven. Fnisset fastnar i halsen och världen känns inte särskilt kärleksfull, man vill ju gärna att det ska finnas tro på människan, hopp om framtiden och kärlek mellan människorna...

så sant, man är ju en tant

Efter en förmiddag av flygande gummiråtta i klassrummet fick gossen en sista varning. Lägg undan leksaken annars tar jag den och lägger undan den tills skoldagen är slut. Råttan i luften än en gång och jag tar den och lägger undan. Då skriker gossen frustrerat:

- Du är den sämsta fröken jag har känt, jävla kärring!

Senare pratade jag med honom och sa att han får gärna tycka att jag är en dålig fröken men att jag tycker inte det är OK att han skriker jävla kärring.

- Jag sa inte jävla kärring, jag sa jävla tant!

Så sant, man är ju en tant.

tematrio - katastrofer

Lyrans Noblesser utmanar oss som vanligt så här på en måndag. Idag är temat katastrofer. Mina boktips är:

Hmm, jag kan inte komma på en enda katastrofbok som inte handlat om en persolig katastrof, nog har jag läst katastrofalt dåligt skrivna böcker, katastrofalt förutsägbara och tråkiga böcker, katastrofalt menlösa böcker men om katastrofer har jag läst få. Om ens några. Kanske beror det på att de genrerna där naturkatastrofer, krig osv knappast förekommer i min bokhylla. Jag får helt enkelt passa bollen till Lyran och kolla in alla spännande boktips i kommentarsfältet. Katastrofalt kasst!

snart skiner poseidon

Med längtan i bröstet du stod där och sa...


Höstens fotbollshöjdare närmar sig, idag tycker t o m jag att det är roligt att gå på match. Solen skiner och det är en strålande höstkväll som gjord för derby. Lite masspsykos kan var skönt att delta i ibland, snart hörs vi, 20 000, som sjunger tillsammans

...födda ur hav och himmel står vi kvar,
för vi glömmer aldrig Änglarna.

invisible

Paul Austers senaste Invisible är en bok skriven på korthuggen och kärv prosa, delvis i gåtor och den är berättad av en erkänd författare som läser en bok som en gammal vän skrivit på sin dödsbädd. Boken i boken minner författaren om han eget 1967 och han reflekterar över livet och den kommande döden. Fågan är också om minnen kan vara osanna, kanske rent av fabricerade? Auster beskriver liv och författarskap, som i mitt tycke alldeles orimligt mycket cirkulerar kring sex. Explicita sexscener som tangerar pornografi tillför inte något till historien enligt mig. Håller han månne på att bliva gubbsjuk den käre Auster?

nästan skrattretande

Jaha, igår skrev jag om inledningsmeningar och idag har SvD ett helt uppslag om detsamma. Nästan lustigt hur det kan bli... Dessutom har de med en av de inledningsmeningar som jag hade valt. Jaha jaha, att det inte var en särskilt orginell ide det förstod jag redan innan men det här blev nästan för bra, hoppas att det är någon som har lust att försöka sig på att gissa romanerna ändå. Lycka Till!

det börjar med

Många bokbloggar har haft en liknande utmaning så jag vet inte vem jag ska tacka för idén men jag kände för att ge läsarna en utmaning. Här kommer 5 inledningsmeningar ur romaner som jag har nära mitt hjärta. Kan ni gissa vilka?

1.

"Var det någon som hörde på radion den femtonde oktober förra året?"


2.

"Om du dör mamma, då tar jag sjävmord.


Det gör jag."


3.
"Den här svarta sommaren, slutet på den, avgrunden, den iskalla vinden i bröstet, poliserna på perrongen i Lindesberg."


4.
"It is a truth universally acknowledged, that a single man in possession of a good fortune must be in want of a wife."


5.
" I det avtagande sepiafärgade ljuset kom Döden susande nedför boulevarden."


PS. Alla är skrivna av kvinnor.

september 2007

scrap på gång

Förbereder mig för scrapträff med mina trevliga pysselkompisar imorgon. Det gäller att framkalla foton, sortera och packa det som ska med och börja surfa runt på skisser, kolla i tidningar och tänka. Då blir min lyxdag med pyssel riktigt optimal. Det är ungefär som när man ska laga lite mer avancerad mat, det kräver sin förberedelse för att det ska bli riktigt bra. Kockarna kallar det "mis en place". För mig är ordning en förutsättning för kreativitet. Nu så ska jag lägga allt på plats så att det blir en kreativ dag imorgon. Längtar!

fredagsspaning

Försöker att pricka in 15 00 på fredagar för min hemfärd. Då får jag använda min pendlingstid till att lyssna på spaningar. Jessika Gedin är en favorit och idag hörde jag Calle Norlén och han är bara så ruskigt rolig. Bland annat uttryckte han sin förtjusning över hösten, allt blir statt i förfall och föruttnelse och passar på något sätt oss medelålders människor.Vi känner oss liksom mer synkade när årstiden är i fas med vår ålder.

arseniktornet

Plötsligt har jag hamnat i ett stim med böcker som handlar om familjen, hur familjen påverkas av föräldrarnas bakgrund och hur familjemönstren upprepar sig. Drömmar som inte blev och ambitioner som blev till intet kan hanteras på olika sätt. Detta är den tredje romanen på kort tid som jag läser som har en verklig förebild som huvudperson. I Anne B Ragdes Arseniktornet finner vi Annes egen mormor som en av huvudpersonerna och hela boken börjar med att mormodern dör. Släktens reaktion är något udda - de firar och reser genast till Köpenhamn för att sälja huset och dela upp arvet. Det värdefullaste är de serviser som morfadern målat i sitt arbete på porslinfabriken. Han målade det vackra koboltblå mönstret som för länge sedan kunde läcka arsenik och förgifta den som drack när glasyren började spricka. Hela matserviser med klassiskt danskt kungligt porslin finns där i skåpen men där finns också ett svartvitt foto som lämnats särskilt till barnbarnet. Hur har konstfotot från Berlin hamnat i mormoderns ägo?
För mig var Arseniktornet en positiv överaskning, efter att tyckt mycket om Berlinerpopplarna så var jag inte särdeles imponerad av de följande två böckerna i serien om Neshov. De tyckte jag var lite hastverk men Arseniktornet var en trevlig läsupplevelse som kändes välskriven och genomarbetad. Den ställer oss frågan: Vad är det som formar våra liv och vår tankevärld? Bitterhet och flykt eller hopp och förtröstan? Hur undviker vi att förgiftas när porslinet blir kantstött?

teknikens under

Jaha, så har man än en gång stött på ett nytt tekniskt system som i teorin ska vara förenklande. Ännu långsammare datorer, långsam uppstart, olika lösenord för olika aktiviteter, programvaror som bara inte finns, beställningar som inte verkställs och lösenord som plötsligt inte fungerar längre. Några problem som fyller min vardag just nu. Hur var det nu - det skulle bli enklare i teorin, men hallå? Verkligheten då? Bättring alla tekniker som inte vistas i verkligheten. Oceaner av tid går till att vänta, skriva till helpdesk, byta lösenord och trixa. Vi vill kunna använda våra datorer, skriva ut och logga in på Internet. Det är väl inte för mycket begärt?

inlägg i debatten

Idag stod jag på skolgården och talade med en vikarie som vi ofta anlitar. En trygg, go välutbildad kvinna som lugnt tar sig an diverse utmaningar. Vi kom att tala om hennes hijab och jag frågar då om hon någon gång i sitt arbete med eleverna har känt att hon hindrats av sin slöja. Hennes svar är dräpande:
- Nej aldrig, det enda min hijab har hindrat mig ifrån är att få ett fast jobb.

igelkottens elegans

I min telefon finns en avisering från Adlibris. I paketet ligger bl a Igelkottens elegans av Muriel Barbery, samma dag som paketet kommer bjuder En Bokcirkel för alla in till en direktbokcirkel på facebook. Vilken lyckträff. Har genast anmält mig och hastar till affären för att hämta mitt paket. Helgens sällskap är givet!

we all went on safari

We All Went on Safari - a counting journey through Tanzania är den bok som jag köpte i Dar es Salaam som jag läst flest gånger. Jag har använt den otaliga gånger i min undervisning och varje gång så bara njuter jag av de fantastiska illustrationerna och den söta räknehistorien. Julia Cairns har gjort de fyndiga och otroligt vackra bilderna som fångar någon slags känsla av savannen och eleverna gillar de tuffa djuren. Många lektioner har den givit upphov till som läsebok, räkneramsa, afrikanska djur, afrikamusik, inspiration till egna bilder och kunskap om svannen som naturtyp. En mysig pärla skriven av Laurie Krebs som jag kan rekommendera till alla!

den hemliga trädgården

Den hemliga trädgårdens afrikatidskrift har kommit ut lagom till bokmässan. I den kan man läsa om afrikanska barnboksförfattare, illustratörer och mycket annat kring afrikansk litteratur. Jag ska försöka beställa på biblioteket för jag blir riktigt sugen på att kika närmre på den. Bilderna ser underbara ut!

som igelkotten

Som igelkotten som äter sig fet på goa maskar och reder sig ett ide är jag. Hittade en lurvig, mjuk, rund, brun matta på rea idag som passar i arbetsrummet. Mysig och liksom igelkottsaktig. Maskarna i mitt fall stavas lösgodis. Gott. Nu fattas bara att man fick gå i ide hela vintern också...

min sons historia

Bokmässan närmar sig snabbt och jag ser fram emot att besöka den på torsdagen. I år är det ju afrikansk litteratur i fokus och en av de författare som följt mig i många år är Nadine Gordimer, ständigt aktuell i kamp för yttrandefrihet och demokrati. När jag nu skulle välja en roman att skriva om så får det bli Min Sons Historia. Jag läste den i mitten av 90-talet och minns den än, har den till och med sparad. Mycket slängdes och skänktes i och med en flytt men den blev kvar. Min sons historia av Nadine Gordimer är en roman som utmanar ens tankevärld och man inser att livet kanske inte är helt vitt eller svart. Där finns många gråzoner också vilket blir extra tydligt mot bakgrund av apartheidsystemets raslagar.

Min sons historia utspelar sig alltså i Sydafrika och börjar med sonens upptäckt av att hans far, Sonny, har en vit älskarinna samtidigt som han är något av en frontfigur i kampen mot den sydafrikanska apartheidregimen. Det är en intressant och tankeväckande bok om en svart medelklassfamilj, om livet bland vita, om kampen för kärlek och frihet och vilket pris som alla inblandade faktiskt får betala. Jag tyckte mycket om att läsa den och räknar den som en av klassikerna i min bokhylla. Vackert språk, mångbottnat budskap i en engagerande historia, man kan bocka av många klassikerkriterier!

Passa på att höra Nadine Gordimer på årets bokmässa - 25 september är det man ska boka in!

etapp 2 snart klar!

En så'n här goding ska värma våra liv i höst. Härligt!

tematrio - tunnisar

Lyrans Noblesser fortsätter att utmana oss. Denna vecka handlar det om tunnisar! Mina tre tips kommer från min blogg och de är:

1. Novellsamlingen Törst av Nawal el Saadawi.

2. Drottningen vänder blad av Alan Bennett.

3. Abigails liv av Chris Abani.

kott kott

Kott kott var ett av J allra första ord. Vi tittade ofta i "Vår i Bullerbyn" och där fanns den alldeles hoprullad på en av sidorna. Igelkotten är veckans djur i klass 1A och vi sjunger:
"Var inte som en igelkott som sticks så fort man rör'n. Försök att löna ont med gott, sprid trevnad i ditt hörn." Helt OK budskap bland både 7-åringar och 43-åringar!

direktbokcirkel på facebook

Just nu cirklar vi om Dödgrävarens dotter. Häng På!

äppeldoft

Sitter i köket med en stor trådkorg äpplen bredvid mig, det doftar plötsligt tonår. Äppeldoftande schampo som fyllde hela duschen, undrar när det kan ha varit. Tidigt 80-tal? Sommaräpplena är mogna och redo att tas om hand. Korgarna svämmar över och doften är syrlig och söt med löfte om mos, paj och kaka.

slingerkrasse

Riktigt tålig och lättodlad är den krassen. Man petar ned några frön på våren och sedan växer den med obändlig kraft ända fram till första frosten. Så anspråkslös i sina behov och så färgsprakande i rabatten. Tacksam.

oväntat besök på Star Street

Vattenmelonen var den första romanen jag läste av Marian Keyes, 1995, och sen dess har jag sett fram emot att läsa hennes nya, oftast på engelska. Jag gillar de ironiska samtidsskildringarna med massor av glättad yta och rappt språk men med en allvarlig underton. När Oväntat besök på Star Street stod i hyllan på bibblan så var jag snabb på att plocka ned den i min korg. Lite chick-lit passar min överhettade hjärna precis, eller?
Någon, med ett särskilt uppdrag, håller ett vakande öga på hyreshuset på Star Street i Dublin och genom denna fe (?) får vi lära känna invånarna. Där bor den 40-årskrisande tjejen i karriären, den unga tjejen som tar hand om sin dementa mamma, det förälskade paret som kanske inte alls är så lyckliga och den gamla änkan som extraknäcker som spådam. Kontentan av alltihop är väl att alla letar efter bekräftelse och kärlek oavsett ålder. Jag brukar gilla Keyes så mycket att jag läser dem på en kväll eller så men den här boken tog en vecka. Småseg och schablonartade personer, förutsägbar och inte den vanliga spänsten i språket. Ingen höjdare alltså - men funkar som en stunds avkoppling. Lustigt nog är detta den tredje boken på kort tid som jag läser som utspelar sig i ett hyreshus, populärt berättargrepp?

skördemånad

I år är det september som är skördemånad i vår trädgård, den kalla vintern och det stora berget på tomten har försenat hela växtsäsongen. Massor av victoriaplommon var det på trädet men sensommarens fukt har gjort att många har möglat. Getingarna har också haft kalas men en liten påse med söta saftiga frukter blev det ändå. Jag brukar bjuda stora skålar på jobbet men i år blev det intet. Vi får hoppas på framtiden, sådan tur har vi ju att naturen kommer igen, nya möjligheter nästa år...

upp stiger solen

Tre stora spindlar har kommit i min väg idag. Undrar vad de vill berätta för mig? När jag växte upp så fick man inte döda en spindel för det gav olycka - den skulle fösas upp på sopskyffeln och släppas ut i frihet. Då borde jag faktiskt med tre stycken på en dag vara omgiven av lycka. Jag får väl hoppas på visan "upp stiger solen, torka bort allt regn, Imse Vimse spindel klättra upp igen." Dags att vända ansiktet mot höstsolen och envist klättra upp igen.

half of a yellow sun

Chimamanda Ngozi Adichie har skrivit en spännande och gripande roman om hur kriget i regionen Biafra påverkade människorna som upplevde det. Halv Gul Sol är titeln på svenska och namnet på boken är hämtad från Biafras flagga. Jag sträckläste den i för några år sedan och tyckte mycket om miljöerna och personerna i boken. Den är riktigt läsvärd med ett driv i berättandet som gör att man vill bara vända och läas en sida till. I någon recension jag läst var recensenten lite ledsen för att hon hade läst den för glupskt. Så är det, det är en bok man vill sluka... Jag lärde mig mycket om Biafras historia, kultur, natur och hur olika två systrar formar sitt liv. Extra spännade är att kika in på författarens hemsida om boken. Där har ett forum öppnats för människor som vill berätta om sina erfarenheter från kriget. Ett fantastiskt sätt för en roman att leva vidare. Så här står det på hemsidan och jag kan nog inte säga det bättre:

"Epic, ambitious, and triumphantly realized, Half of a Yellow Sun is a remarkable novel about moral responsibility, about the end of colonialism, about ethnic allegiances, about class and race—and the ways in which love can complicate them all."

september

jonas gardell

Han är intensiv och på gränsen till primadonna men jag har en viss plats i mitt hjärta för Jonas Gardell. Han fångar så mycket i samtiden precis på pricken och dessutom är han duktig med orden, han Jonas. Älskar hans romaner och nu skriver han på sin dagbok igen efter sommaruppehållet. Läs och fnissa!

äpplen

Sitter och klipper ut 25 stycken äpplen, alla unika. Olika färger, olika nogrannt målade, olika utklippta men ändå äpplen. Det är ingen lätt uppgift att lyckas få alla äpplen att ligga i samma korg och dessutom samsas. Får väl sätta på magnetband på allihop så kanske de får lättare att sitta på plats. På tavlan då alltså...