Tror det var @bokcillen som tipsade mig om den här korta och mycket intressanta läsningen. Kim Jiyoung, Born 1982 skriven av Cho Nam-Joo handlar om en ung kvinna som växer upp i Sydkorea. När romanen börjar så förstår man att något allvarligt hänt, Jiyoung kan inte kommunicera med sin make och han förstår inte hur han skall hjälpa henne. Paret har en liten dotter tillsammans och när hon föddes så blev Jiyoung hemmamamma. Genom att följa henne genom hennes uppväxt, utbildning och yrkesliv så får vi lära känna en intelligent kvinna som gång på gång fastnar i traditionernas begränsningar. Hennes egen mamma hindrades att studera och därför låter hon döttrarna utbilda sig men det är självklart att alla flickors mål är att gifta sig och ta hand om sin make. Jiyoung vill mer, hon vill existera på egna villkor. Språket är kort och knappt likt i en medicinsk journal och känslorna är outsagda. Det här den slags text som passar mig mycket bra, jag lyssnade på den engelska uppläsningen och njöt varje stund.
En annan koreansk författare som jag associerar just den här berättelsen till är Han Kangs Vegetarianen, den handlar också om en kvinna som är så trängd av konventionerna och vars enda sätt att helt kunna kontrollera sitt liv leder till svår psykisk sjukdom. Ibland glömmer jag att det vi tar för givet i Sverige ännu är långt borta i många andra länder. Jag har fått en universitetsutbildning trots brist på både ekonomiskt och kulturellt kapital, vi har lagstadgad jämlikhet, föräldrapenning, förskolor och de allra flesta män tar aktiv del familjelivet. Sådana är inte förutsättningarna för Kim Jiyoung i Sydkorea trots att hon är 15 år yngre. Tänkvärt och en mycket välskriven roman!
Den 6 juli är det Betlehem Isaaks tur att sommarprata och jag tänker lyssna. Som bakgrund så kändes det givet att läsa den självbiografiska Mitt liv utan dig - dig är i det här fallet Betlehems pappa Dawit Isaak. Dawit Isaaks öde är ännu okänt, han sågs senast i ett Eritiranskt fängelse och hans familj i Sverige har levt i många år i ovisshet.
Det är dottern Betlehems historia som vi får höra här, hon berättar om livet i Asmara när hon var liten, de levde ett medelklassliv och pappa Dawit arbetade med att skriva. Oron i landet leder till att de alla flyttar till Sverige, Dawit är svensk medborgare efter att ha kommit som flykting som ung, och familjen försöker rota sig i Göteborg. Det är svårt och Betlehem och hennes två syskon är mycket hänvisade till varandra, föräldrarna arbetar och i området på Hisingen känner de sig inte hemma. Pappa Dawit vill återvända och fortsätta sitt arbete som journalist och mot mammans vilja reser de tillbaka till Eritrea. När Betlehem är sju arresteras hennes pappa på oklara grunder och året efter flyttar mamman och de tre syskonen tillbaka till Sverige utan sin pappa.
Väl där väntar Kålltorp, svenska som andraspråk och ett väntande på att höra av pappan. Betlehem känner sig utanför på många vis och inte bara sticker hon ut i skolan på grund av sin hudfärg och sin längd, hon har också en pappa som blir allt mer känd som samvetsfånge i Eritrea. Hon måste hela tiden förhålla sig till symbolen för yttrandefrihet vars bild hon inte ens känner igen, hennes pappa är inte en man med stor afro-frisyr. Från barndom till tonår och vuxenliv, vi får följa Betlehem i ganska korta texter. Jag hade gärna läst mer och längre om Betlehems mellanförskap, hur familjen påverkas av pappans frånvaro och hur Betlehem förtvivlat försöker hitta sin plats i ett samhälle där syon rekommenderar Betlehem att bli fastighetsskötare - för din mamma är väl städare.
Vad jag förstår så finns texten omarbetad till en monolog som spelats på Angereds teater under våren. Det verkar som om att den faktiskt gick upp men troligt är väl att man kommer att kunna se den ingen. Jag kan höra den här romanen som en arg och frustrerad monolog, där kärleken till en pappa grumlas över det val han gjorde. Han reste tillbaka trots att det var fara för hans liv och kvar fanns en splittrad familj.
Betlehem Isaak läser själv ljudboken vilket fungerar mycket bra. Nu ser jag fram emot sommarprogrammet!
Jag tror attMin alltför vackra systerav Rosa Ventrella hade tjänat på att läsa med ögonen, nu lyssnade jag och en hel del av det vackra och precisa språket flödade förbi. Det hade varit värt att stanna vid formuleringarna där tankarna kring moral, liv och död som återkommer genom texten.
I romanen får man följa Teresa och Angelina som växer upp i det andra världskrigets skugga, de två systrarna är mycket olika och deras liv blir mycket olika. I byn i italienska Puglia är det fattigt och ett tydligt klassamhälle där baronen och hans son är de som styr. Teresa är den blyga systern som finner sig i sin lott medan Angelina är rebellen som önskar ett annat liv och det här är en lågmäld roman om flickorna, deras föräldrar och livet i byn. Den största delen av berättelsen utspelar sig på 40- och 50-tal och det är ett sätt att leva som känns mycket avlägsen, livet är närmast feodalt och könsrollerna är fasta. Religionen genomsyrar familjens liv och allt är gestaltat med ett lågintensivt språk som sakta vindlar sig fram. Fin läsning!
Jagad av Joyce Carol Oates är verkligen en mellanbok i hennes mycket ojämna produktion. Idén med en ung stillsam kvinna som träffar en karismatisk och snygg man och starten på romanen när den ugn kvinna blir överkörd av en buss dagen efter bröllopet, och att man sedan efter den dramatiska starten får veta mer om henne och hennes barndom, den är jag helt med på.
Willem, maken, vill på alla sätt hjälpa sin nyblivna hustru som plågas av mardrömmar och när hon lägger allvarligt skadad på sjukhuset så letar han efter ledtrådar om hennes bakgrund. Snart förstår han och vi som läser att Abby är en flicka/kvinna som haft en allt annat än vanlig uppväxt. Berättelsen är i dramaturgi och handling helt ok men det är något i texten som gör att jag inte riktigt intresserar mig, trots både våld och övergrepp.
I höstas läste jag Mitt liv som råtta av JCO och den tyckte jag hade en helt annan kvalitet, passa på och välj den i första hand om man ska läsa en JCO i sommar. Eller ta en av hennes klassiker, varför inte Blonde!
May är trädgårdsarkitekt och arbetar nu på universitetsområdet som trädgårdsarbetare. Hon är väldigt bra på att sköta om växter men sämre på att vårda sina relationer och hon har blitt allt mer ensam. Hon närmar sig fyrtio, hon följer sina rutiner och bor tillsammans med sin pappa i barndomshemmet och nu funderar de tillsammans på vilket sorts vårdträd som dottern skall plantera när pappan dött. Saken är den att han faktiskt lever, men när modern dog så stannade livet av för de som blev kvar.
Som belöning för ett bra jobb i trädgården så får hon fyra veckors betald ledighet och hon bestämmer sig för att använda dem för att besöka fyra vänner som hon längs livet tappat kontakten med. Som guide använder hon en handbok Rules For Visiting. Sakta men säkert öppnar sig May för världen och jag tyckte att det här var en ovanligt fin roman. Med tanke på omslaget så väntade jag mig en mycket muntrare roman men när jag väl kalibrerat in mig på innehållet så var det en härlig läsning.
Jessica Francis Kane har skrivit en tänkvärd roman och trädgårdsodling, återkommande fakta om olika träd innehåller snillrika kommentarer om människorna i boken och relationerna mellan May, hennes familj och vänner var både lyhört och ganska stillsamt beskrivna.
Jag rekommenderar den verkligen och säger extra tack till den vän som skickade den till mig i våras!
Men hallå! Nu får det vara bra med alla titlar med den lilla ... Det blir bara tjatigt. Punkt. Jenny Colgan har i sin senast översatta romanDen lilla bokhandeln i hamnen faktist dessutom tagit ytterligare ett steg från den sockersöta feelgooden och tror man att man skall läsa något á la bageriserien så misstar man sig. Visst är har Colgan behållt alla de karaktäristiska dragen, man känner igen sig precis så lagom att man genast faller in i bekvämligheten av igenkänning men lite, lite så skruvar hon mot en mer realistisk historia.
Zoe som är ensamstående mamma till fyraårige Hari behöver lämna London och börja om. Hari är selektiv mutist och hon är orolig för att hans dåliga kontakt med sin pappa har bidragit till att han inte pratar. Dessutom är hennes ekonomi katastrofal och hyran skall höjas. Hon får tips om ett jobb som au-pair hos en familj i de skotska högländerna och genom Haris faster får hon kontakt med Nina som behöver en vikarie till sin bokbuss, Zoe packar och reser till Inverness.
Väl där så möts hon av ett förfallet hus, en skara förvildade ungar och en bokbuss som är så svår att köra att hon helst av allt vill stanna på gårdsplanen. Ungarna har förstås en pappa också, mamman är oförklarligt försvunnen och barnen lever på rostat bröd. Den där pappan samlar på böcker och det är allt det där som handlar om antika böcker, böcker till salu i bokbussen och det magnifika bibliotek som finns i huset som charmar mig totalt. Där finns förstås lite romantik, dramatik och en aga-spis där man bakar scones också. 146 personer lyssnade tillsammans med mig på den här charmiga boken idag och jag förstår att Colgan är populär. Hon skriver underhållande, humoristiskt och numer också med allt mer svärta i klangbottnen. Jag minns när vi träffade henne på bokmässan och jag försiktigt frågade om det var ett medvetet val att skriva med mer svärta, då blev hon förnärmad och vidhöll att hon främst skrev för att ge läsaren en smula verklighetsflykt. Gott så, men den här boken erbjuder mer än så.
Vill man lära känna några av karaktärerna lite mer så kan man börja med att läsa Den lilla bokhandeln runt hörnet som handlar om Nina som köper en buss och startar den ambulerande bokhandeln.
Med 9 / 12 böcker lästa av de nominerade till årets bok så har jag bestämt mig för att klämma de sista tre också. Jag har redan mina favoriter men kanske kan Kate Quinns historiska roman Jägarinnan ta plats bland dem? Ska en bok vara över 15 timmar lång att lyssna på då behöver den vara jämras bra.
Boken utspelar sig i flera tider, både innan, under och strax efter det andra världskriget och på flera platser. Huvudsakligen befinner vi oss dock i Sovjetunionen och i USA. I Sibirien växer Nina upp tillsammans med sin pappa, en väg bort från den isolerade tillvaron är att ta värvning. Hon blir en skicklig bombpilot i röda armen och efter krigets slut så blir hon uppsökt av Ian, brittisk journalist som har bestämt sig för att söka upp efterlysta nazister och få dem ställda inför rätta. Ian har bestämt sig för att hitta en kvinna som kallas Jägarinnan och spåren leder till Polen.
I Boston bor Jordan med sin far som driver antikhandel. Hon äskar fotografering och skulle mest av allt vilja flytta till NY och arbeta på en tidning. Hennes pappa är änkling och mycket ensam, när en ung krigsänka från Österrike kommer in i affären för att sälja sina smycken så blir han förälskad. Annelise och fadern gifter sig och med sig från Europa har Annelise Ruth. Ruth är ett blygt och samtidigt begåvat barn och Jordan tar sig an den lilla och det är i relationen mellan de båda och i Ninas liv som stridspilot i Sovjet som jag riktigt uppskattar den här boken.
Femtontimmarsbra var den faktiskt inte men jag uppskattade författarens ansats i att berätta om kriget och livet efter kriget ur ett annat perspektiv än det vanliga. Kvinnorna får i den här boken ta stor plats och det var riktigt intressant att läsa om hur kriget på flera sätt leder till små steg mot ökad jämställdhet. Det här var ingen favorit av de nominerade men jag fick både rensat ogräs och stickat och gått flera långpromenader under tiden så okej då. Gillar man böcker som utspelar sig runt andra världskriget så är den här helt att rekommendera. Det bästa är nog att läsa, ljudboken var på många ställen konstigt inläst med betoningar och uttal som förvirrade.
I mitt postfack låg en härligt pastellig pocket häromdagen och nu har jag tittat också inuti. Sommarquiz - för hela familjen är precis det som titeln säger: en frågesportsbok som passar fint när man träffas och vill ha en trevlig stund. Sommaren kommer säkert att bjuda en hel del hemester och kanske känns det gamla TP-spelets frågor lite mossiga? Här kommer då en lättsam samling frågor som passar alla åldrar och intressen. Den inbitne godisätaren får sitt, Kalle Anka-läsaren sitt, filmnörden och geografiläraren sitt. Kanske får frågorna om sommar-hits oss att sätta på spellistan och koppla upp högtalarna ...
När regnet öser ner och wi-fi är dåligt eller på picknicken så kan man plocka fram den här boken med frågor i allehanda kategorier. Jag vet precis vem som ska få mitt exemplar, det är en perfekt present att ta med sig när man eventuellt vågar sig på att besöka någon.
I båten, i stugan, i husbilen eller kanske helt ensam i hängmattan, frågesport är alltid kul!
Varje midsommar de senaste 20 åren har jag gått en runda till Knöde för att se de vackra orkidéerna i hagmarken på väg dit. När vi just hade köpt huset så gick det nyfikna kvigor i hagarna och det var mer eller mindre läskigt att gå igenom. Så dog bonden och marken har allt snabbare börjat växa igen. Trots att det är naturreservat så är det inga djur som betar och jungfru marie nycklarna som brukar finnas i hundratal är nu bara sex kvar. Björnbären och nyponen skapar buskage och gräset är tätt. Jag håller tummarna att hagarna åter blir betade, eller kanske slagna med lie så att blommorna kan återvända. Kulturlandskapet är särskilt för den här delen av ön och jag hoppas att de som vårdar det också tänker på blommorna.
Under eftermiddagen lyssnade jag också på Greta Thunbergs sommarprat, klimatförändringarna påverkar i stort och smått och när man vistas på samma plats under samma årstid under många år så blir det mycket tydligt. I år invaderar maneterna redan innan midsommar och vädret är sig inte likt. Vad ska man nu småprata om?
Det är midsommardagen och många av oss önskar sig kanske inget annat än en lugn och skön dag med en riktigt bra bok?
Vilken tur då att Mattias Edvardssons nya har trillat ner hos streamingtjänsterna som både e-bok och ljudbok. Goda grannar har, likt hans förra roman En helt vanlig familj, underrubriken En roman om ett brott. Visst är det ett brott som är navet i berättelserna men man ska inte missta sig och tro att det här är en deckare. Det är relationerna det handlar om, relationerna innanför dörrarna i radhuskvarteret och relationerna mellan grannarna. Hela berättelsen börjar med att Micke cyklar hem från jobbet. Han och hans fru Bianca bor i det lilla skånska samhället där de hamnade efter en hastig flytt från Stockholm och när han hör sirener förstår han att något hänt. När han kommer fram till garagelängan ser han sin frus cykel demolerad och ambulans på plats. Hon han blivit påkörd och bredvid står en av grannarna helt förkrossad.
Vad har egentligen hänt? Genom tillbakablickar till livet och samvaron i kvarteret så får vi som läser lära känna de boende och den dynamik som blir när man bor tätt inpå varandra, i ett litet samhälle där alla känner alla, beskrivs så väl. Berättelsen berättas med tre olika röster: Micke som är huvudkaraktären, Jaqueline som är grannen som körde bilen och hennes son Fabian. Det som gör den här romanen riktigt stark är att alla som bor i husen är karaktärer som man lätt kan känna igen samtidigt som de inte blir stereotyper. De framställs som mänskliga med både förtjänster och brister och för mig som lärare (och förälder) är det extra lätt att identifiera mig med Micke. Han som tror på att man skall vara rättvis och juste, han som vill ta parti för de svaga och inte vill dras med i synen på andra och samhället som varande bara svart eller vitt.
Livet i radhuslängan, den påtvingade samvaron som den sortens boende påbjuder är absolut inget för mig. Jag får klaustrofobi bara jag tänker på det. Micke och Bianca och de andra bor på Bråkmakargatan och trots det så är idyllen väldigt långt bort. Ingen tant Berg i sikte ... För några veckor sedan lyssnade jag på en TV-cirkel om Carin Mannheimers serie Svenska Hjärtan och har någon missat serien, eller samtalen om den så rekommenderas de å det varmaste. Passar väldigt bra en regnig sommardag.
Först läser eller lyssnar ni förstås boken Goda grannar, jag lyssnade på den som ljudbok och det fungerar mycket bra med tre olika inläsare. Det är nog den första svenska bok som jag hört som använder sig av det och jag tycker det ger inläsningen en extra dimension, jag har efterlyst det i flera sammanhang och alltid fått svar att det blir för dyrt. Bra att förlaget kostat på!
Öarna av den indisk/amerikanske författaren Amitav Ghosh är en sån där roman som man måste leva i, försjunka i och inte låta sig störas när man läser. Det handlar om den indiske akademikern och boksamlaren i övre medelåldern som bor i Brooklyn, NY. Varje år reser tillbaka till Calcutta för att köpa antikviteter och kanske hitta en livskamrat. Han är oändligt ensam och när en äldre släkting sätter honom i kontakt med en passande kvinna så bestämmer han sig för att ge det en chans. Cinta är en italiensk professor som blir Dinanaths följeslagare i en värld där klimatförändringarna förändrar naturens spelregler och hela civilisationen som vi känner den utmanas. Han blir fascinerad av en myt och besöker ett tempel i de bengaliska träskmarkerna, förstår att både delfiner och tigrar hotas av utrotning och hamnar i en berättelse om migration och klimatförändringar.
Det gäller att hänga med i svängarna och jag får nästan sitta på händerna för att inte börja googla runt. Eftersom jag nyligen reste i Indien så har jag hyfsat koll på det historiska förloppet i landet (jag läste på som en tok) och Ghosh drar ofta paralleller mellan historiska tider och nutid, nutidens indiska migranter liknar på många sätt en slavhandel och när berättelsen flyttas till Venedig så blir det allt tydligare att Ghosh vill påminna oss som läser om att när naturens krafter släpps lösa så står sig människan slätt. Jag plockade faktiskt fram telefonen och googlade valarters migration i Medelhavet och Venedigs stadskarta. Visst minns ni den där nyheten om att delfinerna nu återvänt till kanalerna eftersom människorna var i karantän? Det här är en roman som gör att man tänker vidare, just nu är pandemin och dess effekter på allas näthinnor men när man tänker lite längre så kommer klimatfrågorna och den migration som det förändrade klimatet för med sig inte förändras på grund av Covid. De hamnar lite i skymundan just nu och man kan hoppas att pandemin ändå kan fungera som en start mot en omställning mot ett klimatvänligare sätt att leva.
Amitav Ghosh är en sån där författare som jag läste på på universitet på sent 80-tal och återkom till tidigt 00-tal och som förblivit en favorit. Äntligen har hans produktion börjat att översättas (Ylva Gislén har översatt den här och om jag förstår rätt så kommer Ibis-trilogin under hösten). Det var på tiden. Stort heja på till Palaver Press i Lund!
Sällan har jag haft så få blommande blommor i min trädgård lagom till midsommar. Pioner, ros och lavendel är bara i knopp, lite spretig bukett med mynta som utfyllnad blir det alltså. Mest nöjd är jag att jag använt min mormors glasvas och den där glasmojängen som man lägger i vasen för att få styr på hela arrangemanget. Vad heter en sån där förresten?
Igår såg jag klart Mrs America som just nu finns att streama på HBO och vilken roll hon gör Cate Blachett! Phyllis Schlafly är sexbarnmamman bosatt i Illinois som blev ledaren för STOP-ERA rörelsen under sent 60-tal och framåt. Hon var en drivande kraft i att förflytta det republikanska partiet mot traditionella värden och feminister och liberaler var hennes motståndare. Hon stred mot Equal Rights Amendment, motsatte sig aborter och var en ytterst driven och ambitiös lobbyist. Som en isdrottning tar hon sig fram genom det politiska landskapet och hon blir verkligen en röst att räkna med. Självklart får vi också följa den tidens feministiska röster som Betty Friedan, Gloria Steinem och Shirley Chisholm som var den första svarta kvinnan som valdes in i representanthuset och som också 1972 kandiderade för att bli demokraternas presidentkandidat.
Jag fullkomligt älskar att läsa eller titta på saker som gör mig sugen på att googla och som jag googlat när jag tittade på den här fantastiska serien. Inte bara var den en rent personlig nostalgitripp, jag var barn på 70-talet och miljöerna är så välgjorda. Allt är återskapat som om man förflyttats i en tidskapsel och musiken. Musiken! Det här är också en viktig historielektion, om man ska kunna förstå sig på dagens USA så behöver man ha koll på hur medborgarrättsrörelsen, den feministiska rörelsen växte fram och vilket delat land USA var då och fortfarande är. Mrs America är helt fantastiskt underhållande och samtidigt en påminnelse om att rättigheter som man tar för givet ständigt måste försvaras. Det är inte en slump att den här serien kommer ett valår som det här, det är inte heller en slump att världens största demokrati har en president som man tror är ett skämt.
Den här serien passade verkligt bra att titta på samtidigt som jag läste Rodham av Curtis Sittenfeld. Anse er tipsade!
Det kan hända att vi ibland skojar om bajs på jobbet. När så Julia Wiberg och Maja Stens fina bilderbok Kul i skogen dök upp i min postlåda så var det givet att kolla. Finns där något uppslag om bajs?
Jodå. Det här är en charmig och praktisk bok som tipsar om saker man kan göra tillsammans med barn när man i som nu coronatider drar till skogen. Julias texter är peppiga - det ska vara enkelt att vistas i naturen och Majas bilder är både humoristiska och lekfulla. Boken passar för alla barn och vuxna som vill ta en sväng ut i naturen, göra en krypruta, pyssla och leka och kanske bli en bajsdetektiv!
Vad ska man hitta på att tipsa om för elever som har börjat på mellanstadiet men ännu inte fått rejält flyt i sin läsning?
Peter Lindströms nya serie Tre Tigrarna handlar om barn som går i femman, bor på Söder i Stockholm och som letar mysterier att lösa. Sommarlovet ligger framför dem och det allra första mysteriet de noterar i sin bok handlar om försvunna diamanter. Diamantkungen sägs ha bott i huset en gång för länge sedan och vad är det för konstiga jordhögar som ligger lite här och där i källaren?
Det här är en lättläst mysteriebok för de som vuxit ifrån Lassemajas detektivbyrå, omslaget och miljöerna är lite tuffare men innehållet fortsatt väldigt barnvänligt. Är man t ex van vid att läsa/lyssna på PAX-böckerna så kan den här serien bli lite mesig men det finns ju alltid elever som vill ha spänning men inte för läskigt. För dem som behöver korta kapitel och stor stil så är den här serien lovande, jag ska läsa vidare i kommande böcker och helt säkert kommer jag att boktips om den till några av mina elever som behöver få flyt i sin läsning.
Nu ska den här boken gå vidare till ett barn i passande ålder, den kommer att bli finfin sommarlovsläsning!
Jag håller mig kvar i USA med min läsning och det senaste dygnet har jag ägnat åt Rodham av Curtis Sittenfeld och vilket underbart sällskap det varit. Smart, välskrivet och rakt igenom underhållande - som jag slukade!
Vad hade hänt om Hillary Rodham inte hade gift sig med Bill Clinton?
Hillary Rodham är en intelligent ung kvinna som i början av romanen avslutningstalar på Wellesley, det är slutet av 60-talet och hennes tal sprids över landet. Hon fortsätter till juristlinjen på Yale och där möter hon Bill. Det omaka paret inleder en intensiv relation och så långt följer romanen Hillary Clintons kända biografi, sedan kommer twisten. Bill flyttar till Arkansas för att blir politiker, Hillary flyttar efter men hon nobbar hans frieri. Hon kan inte tänka sig att hamna i den kakbakande politikerfrumallen som förväntas och hon kan inte leva med Bills notoriska otrogenhet. Jag vill absolut inte förstöra läsningen för någon så jag avslöjar inget men ett är säkert, Sittenfeld har skrivit en roman som känns så trovärdig att man köper allt. Det politiska spelet, skepticismen och motståndet mot en kvinna som gör karriär, kvinnor och mäns olika möjligheter i samhället - allt är skildrat på ett sätt som gör att man både fnissar och blir tokförbannad. Alltså, man kommer ju aldrig kunna se Bill Clinton igen utan att tänka på den här versionen ...
Romanen är en kontrafaktisk text, den bygger på Hillary Rodham Clintons liv i många delar och ibland så är det nästan svårt för en som inte är väl insatt i hennes liv att skilja verklighet från roman. Har man sett dokumentären Hillary (finns på SVT-Play) så hjälper det till, helt klart. Missa inte heller att läsa Sittenfelds Presidentens hustru som handlar om familjen Bush. Hon skriver så intressant om amerikanskt samhälle och amerikansk politik utifrån en persons liv och erfarenheter. Jämställdhet, feminism och så välformulerat att man bara häpnar. Nu ska jag ta mig an TV-serien Mrs America!
PS. Extra bra gillar jag när böcker släpps som e-bok och ljudbok samtidigt. Då kan jag växla format utifrån behov. Väldans praktiskt.
Min läsning av ungdomsböcker fortsätter med den hyperaktuella The Hate U Give av Angie Thomas.
Runt om i världen reagerar många på händelsen i USA där en man kvävdes till döds av en polis och både fredliga manifestationer, demonstrationer och upplopp fyller media. Vill man läsa en roman som beskriver den strukturella rasismen ur en ung tjejs perspektiv så är den här verkligen att rekommendera.
The Hate U Give - The Love We Share
Huvudperson är Starr som är mörkhyad och hon lever i en fattig förort som styrs av gäng och där droger och kriminalitet är vardag. För att försöka bidra till ett annat liv för sina barn så arbetar hennes föräldrar hårt och de skjutsar dem till en privatskola där Starr och hennes bror sticker ut. De är några av de få svarta där och Starr möts varje dag av fördomar. Starr är dock en ambitiös elev och en duktig basketspelare så hon har funnit sitt gäng där.
Det hela börjar med att det är vårlov och fest hos en kille på skolan. Starr blir upphämtad av sin barndomsvän Khalil. På väg hem stannas de båda och Khalil skjuts av en polis, Starr är det enda vittnet och hennes liv fylls av sorg för hennes väns död, rädsla för att berätta vad hon sett och ilska för att samhället kan se ut sådant att en helt obeväpnad ung man kan skjutas på öppen gata. Starr har kloka och starka föräldrar och vänner som stödjer men det är inte enkelt. Hon har ju dessutom en vit pojkvän, är hon verkligen lojal sin bakgrund?
Jag lyssnade på den i engelsk uppläsning, den finns också i svensk pocket för alla som föredrar att läsa. Vill man använda den här mycket aktuella romanen i undervisning så finns en lärarhandledning och ett kopieringsunderlag att hitta här. Filmen har jag ännu inte sett med den har fått strålande kritik!
Det är skolavslutningstider och jag har läst en perfekt presentbok för alla unga som gillar att läsa om relationer blandat med en smula magik och nordisk folktro.
Bergtagen är den första delen i en trilogi och i den här inledande boken får man lära känna den lilla jämtländska orten Järvhöga, internatskolan som kallas läroverket och några av ungdomarna som bor där. Hela historien börjar med att en ung internatskoleelev har försvunnit, det är strax innan jul och kylan gör letandet efter honom svårt. I skallgångskedjan lär Julia, en gymnasieelev från orten, känna Emil som var den som delade rum med den förvunne pojken. Julia blir allt mer engagerad i försvinnandet och snart inser hon att det försvunnit många pojkar från läroverket genom åren. Polisen blir inblandad och alla inser snart att det inte är lätt att utreda ett brott i en ort där alla känner alla, där alla har lojaliteter mot varandra och särskilt då mot släkten som byggt upp nästan hela ortens industri.
Det här är lättläst, spännande och lite lagom läskigt och jag tror att många unga kommer att gilla. Camilla Sten skrev ju Staden för något år sedan, den är en roman som vänder sig till vuxna, och lite kan jag känna att det här skulle kunna vara en spin-off från den. Miljöerna känns igen och blandningen mellan vardag och mystiska händelser känns igen. När jag hörde att min kollegas dotter läste Cirkeln så bestämde jag mig snabbt, klart att hon skulle få den här boken.
En trettonårings långtråkiga (och alldeles underbara) sommarlov kommer att bli klart roligare med en sån här bok! Förutsatt att hon inte läser den i en stuga mitt i en skog då.
Just nu är TV-serien Små eldar överallt baserad på boken av Celeste Ng på mångas näthinnor, jag har inte sett ännu eftersom den går på en tjänst jag inte har. Läst boken har jag och visst gillade jag den, men jag älskade den inte som så många andra så hennes roman Säg inget om Lydiablev lite liggande på vänt.
I går blev den ändå färdigläst. Och mina tankar om boken blir liknande som vid förra läsningen av Ng. Det är snyggt, så snyggt och jag känner väldigt lite när jag läser trots att det är en i grunden mycket gripande historia som berättas.
Handlingen utspelar sig i en liten stad i Ohio, det är sjuttiotal och det är familjen Lee som vi får följa. Lydia är mittenbarnet och föräldrarnas hopp och när romanen börjar så får vi veta att Lydia är död. Lydia är 16 år och har hela livet framför sig men nu är hon alltså inte längre kvar i familjen och i tillbakablickar får vi följa familjen. Mamma Marilyn var som ung en mycket lovande student som gifte sig med sin lärare James och hon gav då upp sin karriär. Eftersom James är kines-amerikan så lever familjen i utkanten av den i huvudsakligen vita medelklassmiljön och de båda föräldrarna satsar allt på sin dotter. Hon skall bli den där framgångssagan som de själva inte lyckades med. De andra barnen i familjen hamnar i skuggan av Lydia och trycket på Lydia blir tidigt väldigt starkt. När hon kommer i tonåren så håller hon allt mer hemligt för sina föräldrar för att inte förstöra den fasad som de ihärdigt vill bygga upp. Inte ens när Lydia sedan är död så får man prata om vad som hänt, den på ytan perfekta familjen ska inte solkas ner.
Det här är en välskriven roman om hur en familj formas av en önskan om att passa in, höra till och prestera så att de accepteras i samhället. Rasism som riktas mos asiater i USA är inte lika ofta omskrivet och omtalat och det temat i romanen tyckte jag var mycket intressant att följa. De små glimtarna av den rymdintresserade storebroderns liv gillar jag att läsa om, hans revansch från att vara den osedde familjemedlemmen blir till slut episk. Det här är ingen dålig roman men lite nja blir mitt betyg. Ganska förutsägbart och lite för mycket på ytan men likt Små eldar överallt så kan jag absolut se den som en riktigt bra Tv-serie där man skulle kunna frossa i 70-talsmusik och tidsenliga miljöer.
Man kan undra vad som hänt men redan när jag vaknar så längtar jag efter att gå och lägga mig. Så trött och med värk i kroppen, ett huvud som inte är på plats och inte ens det fina junivädret hjälper. Jag drar för mörkläggningsgardinerna och startar en ljudbok, det blir en tidig kväll den här kvällen också.
Som alla kvällar de senare åren. Herregud så gammal jag känner mig.
Jag har hamnat i en strid ström av böcker för sena mellanåldern och tidiga tonåren det senaste veckorna. Mest är det faktiskt så att jag vill hitta nya böcker att tipsa kommande årskurs sexor om eftersom vi måste satsa på att inspirera till fritidsläsning. Skolbibliotekarie är sedan länge bortsparad så jag försöker tipsa och peppa så gott jag kan. Slut på rant. (Men det är helt osannolikt att en skola i ett område som måste arbeta mycket kompensatoriskt kring språk och språkutveckling inte har en skolbibliotekarie ... )
En riktigt härlig och alldeles nyutkommen bok för lägre tonåren är Säg nåt då av Ida Ömalm Ronvall. Det är en roman om Adrian som ska börja nian. Han har en enda kompis, Emma, och när nian skall börja säger Emma att hon inte längre vill att de ses i skolan. Adrian förstår direkt att hon inte vill att hans töntighet skall smitta av sig på henne, hon vill hänga med de populära tjejerna där på högstadiet i Ö-vik. Adrian blir ensammare än någonsin tidigare. När Adrians mormor dör måste de resa till Luleå för begravning och för att inte behöva var helt ensam hela höstlovet så reser Adrian dit för att hålla sin morfar sällskap. Väl där möter han Vega och hon är spontan, rolig och väldigt social. Och bor nära Adrians morfar. De märker att de gillar att fota tillsammans och när lovet är slut så vill Adrian helst av allt att de ska fortsätta att hänga. Men tänk om Vega upptäcker vilken tönt han är?
Den här boken skall jag absolut tipsa om för årskurs 6 i höst. Vänskap, pirrande förälskelse (lite trevande sex också faktiskt) och livet i skolan är teman som alltid engagerar en grupp läsare. Jag tror att den kommer att gå hem väldigt bra. Samtidigt ska jag passa på att bokprata om Hon vet allt om oss,Välj mig och Sommarplåga. Det blir en bra kombo. Kanske lägger jag till Comedy Queen och Så mycket kärlek kan inte dö men då måste jag först stämma av med klasslärarna eftersom de behandlar döden på ett sätt som kan komma väldigt nära. Nu ska jag bara sätta samman boktips på tema skräck/spänning och fantasy/dystopi också så är bokpraten för hösten ganska planerade. Det känns bra!
Jag har sådan tur att jag har en boklangare på jobbet. Förutom att jag själv är en sån som prackar på folk böcker till höger och vänster så har jag alltså en småbarnsförälder och kollega som har full koll på bilderböcker. Jag själv har ett ganska ok och hyfsat beprövat lager men hon hittar alltid någon ny som vi bara måste pröva. Nu kom hon med Under mattan. Alltså hur underbar är den inte! Sara Lövestam har skrivit en humoristisk och slagfärdig text och Per Gustavssons bilder är som vanligt helt suveräna. Igenkänningen på allt skräp, alla konflikter och gnäll, alla monster som sopas under mattan för att de sedan ska börja leva ett eget liv - och såklart sluta i en rejäl urladdning - är så klockren. Aldrig är väl luften så lätt att andas som när man har skakat den där mattan, vädrat ut och kan börja om med ett helt slätt och fint golv att leka på igen.
Men jag har mina aningar om att den tilltalar vuxna mer än barn. Rätta mig om jag har fel alla ni som läser regelbundet för yngre barn. För mina elever i åk 2 är den perfekt. De är stora nog att hantera de ganska läskiga bilderna och förstå sig på det faktum att sopa något under mattan både kan användas bokstavligt och bildligt. Nu ska jag bara ta mig en funderare på hur man skulle kunna jobba med den här boken på ett bra sätt. Vi har alltid fokus språkutveckling, värdegrund och året som gått har handlat mycket om att hantera sin känslor. Hitta ord för det man tänker och känner och kunna sätta sig in i hur andra tänker och känner. Tur att jag har så fina kollegor att diskutera didaktik med, om jag hade en smula mer energi så skulle jag faktiskt vilja samla ihop vårt arbete till en metodbok. Det skulle vara så skoj! Förlagen är ni sugna?
Ett tag in i läsningen av England´s Dreaming - Sex Pistols and Punk Rock tänkte jag att man kunde rekommendera även den som var helt ointresserad av punk att läsa den, men det kanske vid närmare eftertanke bara är delvis sant. Så småningom blir det trots allt ganska mycket musik, även om det hela tiden är kultur och samhälle i ett större perspektiv som avhandlas. I del ett är det inte gruppen Sex Pistols som är i centrum utan dess självutnämnde skapare, Malcolm McLaren, tillsammans med dennes partner, Vivianne Westwood. Savage målar omsorgsfullt en bild av ett efterkrigs-England hopplöst i bakvattnet. Ur konstskolevärlden kliver en McLaren som hatar den självgoda posthippie-kulturen och vill återskapa energin i den tidiga rocken. Mer exakt så är han och Westwood intresserade av kläder snarare än musik och det är inte förrän Steve Jones, Paul Cook och Glen Matlock, med stulna instrument och vaga ambitioner befinner sig på parets tröskel, den legendariska butiken Sex på King´s Road som han halvhjärtat tar sig an dem. I samma veva åker han två vändor till New York där han engagerar sig i New York Dolls och sedan "upptäcker" den tidiga och brokiga punkscenen på CBGB. Vi är nu framme vid 1976 och John Lydon gör entré i del två.
Sex Pistols har fått sitt namn och har klätts i kläder från Sex, men saknar en sångare. Lydon, senare Rotten, hänger med sina kompisar i butiken och får jobbet av McLaren, trots att resten av bandet ogillar honom. Mycket av Sex Pistols historieskrivning handlar om hatkärleken mellan Lydon och McLaren, som så småningom slutar i bittra rättegångsuppgörelser. Under 1976 blossar dock den första engelska punkscenen upp som en gatukultur av udda och unga, till viss del orkestrerad och klädd av McLaren/Westwood. Ungarna klipper håret och har smala byxor och de klassiska punkattributen - sönderrivna t-shirts, provocerande symboler som hakkors och slogans om hat och hopplöshet etableras. Under en okarakteristiskt lång och varm sommar får först musikpress och sedan tabloiderna upp ögonen för fenomenet. När Sex Pistols i en klassisk teveintervju provoceras av en berusad programledare, Bill Grundy, till att säga fula ord på bästa sändningstid är gruppens rykte som samhällsfiender definitivt och de kommer sedan aldrig att göra en större spelning på brittisk mark innan de upplöses. Ta er tid några minuter och begrunda hur detta kunde få dem hatade av en hel nation (Grundy blev för övrigt avstängd i två veckor).
Sex Pistols är nu rikskända och jagade av pressen som förstorar upp varje småsak till en ny skandal, men också av folk på gatan. Lydon och Cook blir bägge på kort tid misshandlade och knivskurna. Parallellt med bråken får man och blir av med skivkontrakt. Man har fortfarande bara gett ut en singel när Matlock sparkas och ersätts av Lydons kompis John Beverly, eller Sid Vicious. Del tre som skall avsluta tragedin är Sids år, 1977. Som ett av gruppens största fans får han omgående svårt med sin nya roll. Han träffar också amerikanska Nancy Spungen som introducerar heroin i den tidigare amfetaminpräglade miljön. Det finns mycket skrivet och filmat om Sid och Nancy, men för att sammanfatta så dör först Nancy i en halvt utförd självmordspakt eller ett dråp och några veckor senare Sid i en överdos. Innan dess har gruppen upplösts efter en kaotisk och deprimerande USA-turné. McLaren håller tillsammans med Jones och Cook liv i gruppnamnet ytterligare en tid, vilket bland annat resulterar i filmen The Great Rock´n´Roll Swindle och de tidigare nämnda rättsprocesserna med Lydon.
Jag märker att jag skrivit en väldigt lång sammanfattning av "storyn" så jag får avsluta kort med att återigen påpeka att boken innehåller väldigt mycket mer. Förutom en gedigen genomlysning av hela musikscenen som punken sprang ur och resulterade i så handlar den om England som nation, andra ungdomskulturer (bland annat National Front med motrörelsen Rock Against Racism; se där ett dagsaktuellt ämne), grogrunden för Thatcherismen och media. Det är förbannat bra journalistik helt enkelt, ett referensverk över den här tiden. Och, faktiskt, god litteratur, vilket bevisas av det avslutande citatet nedan. Läs, känn den totala hopplösheten och se och lyssna sedan på Sex Pistols svar på drottning Elisabeths "Silver Jubilee", ett tvådagars firande i en nation i fritt fall. Singeln God Save The Queen blev bannlyst på BBC och i många av de större skivaffärerna. Det var en annan tid eller hur (det fanns om inte annat större skivaffärer...)?
Nowhere was England´s 'poverty of desire' more obvious than in youth culture. Any trip outside London´s elite havens revealed shoddy styles which were the bottom level of hippie and Glam. Lanked, bedraggled hair topped baggies (cheap, maroon or deep brown trowsers that began with pleats and a high waist and spread out from there). The whole effect was of adults crammed into children´s clothes or adolescents forced, through poverty or habit, to wear clothes which they had long outworn.
Trädgårdsarbete och gräsklippning kräver underhållning och lättsamheter i lurarna och Eli Åhman Owetz Renoveringsobjekten är ett helt ok sällskap under ett par timmar. Huvudperson i den här ganska typiska feelgoodaren är Susanne, arkitekt och 53 år gammal. Hon är ganska nyligen skild och nu har hon också bestämt sig för att sluta på byrån och starta eget. Uppdragen är få och när hennes före detta chef tipsar om ett jobb så har Susanne inte riktigt råd att tacka nej. Jobbet handlar om att bygga om en nedlagd skofabrik till konferensanläggning, när hon kommer till den lilla bruksorten Grävinge så tycks tiden ha stått stilla. Susanne bestämmer sig för att flytta in i en av husen längs bygatan för att känna av stämningen och snart träffar hon grannen rakt över gatan och Susanne tvivlar allt mer på både uppdraget och sina livsval. Lättsamt, ganska förutsägbart och vilsamt. Särskilt för en 53-åring som tillbringar helgerna med att rensa ogräs.
Ragnar Jónassons deckarserie om Hulda är riktigt bra läsning! Jag rekommenderar alla som inte lärt känna den vemodiga isländska polisen att genast sätta fart och läsa. I Dimmaär det 80-tal och Hulda är tonårsförälder till dottern Dimma. Det är strax efter jul och man förstår att något hänt i familjen, boken börjar med att Hulda närmast har bosatt sig på sitt jobb för att undvika att vara hemma. Hon får ett fall på en avlägset belägen plats att undersöka och det passar henne ganska bra. Allt eftersom romanen går så framgår allt mer av vad som hänt och det här är en roman som flyttar sig mellan berättare, platser och tider.
Samtidigt som man får följa Hulda och polisens utredning av fallet så får man alltså också följa livet på en enslig bondgård där familjen rustar sig för att firar jul. Det är snöstorm och på julaftonsmorgon knackar en man på dörren. Den oväntade gästen släpps in och paret förstår att han inte är den han utger sig för att vara. Det här är en skickligt komponerad spänningsroman som väver ihop händelser på ett psykologiskt krypande vis. Man vet att katastroferna skall komma men man kan inte lista ut riktigt hur och jag sträcklyssnade på Marie Richardssons uppläsning. Hon är en av mina favorituppläsare, lagom inlevelse och ok tempo.
Jag har skrivit om Mörkret och Ön tidigare här på bloggen. Vill man läsa mina tankar om dem så klickar man sig bara vidare på länken. Läs dem först och läs sedan Dimma!
I Gränslösa sagor av Per Gustavsson och Mikael Thomasson delar de generöst med sig av sagor och metoder som de samlat på sig som berättarpedagoger och jag vill förstås genast sätta igång!
Sagor är berättelser som färdats över världen, blivit berättade och modifierade utifrån olika kulturer och språks omständigheter och som skapar igenkänning i de flesta sammanhang. Sagor som har liknande tematik, bjuder liknande problem och utmaningar för karaktärerna och där list och mod ofta löser ut svårigheterna kan många förenas i och barn identifierar sig lätt med både djur och människor. I just den här boken har Per och Mikael samlat sagor från länder som många elever i vår svenska skola har sina rötter i. Det är sagor från Syrien, Irak, Afghanistan, Iran, Turkiet, Somalia och Balkan. Syftet med just det här urvalet är att lyfta fram de flerspråkiga barnens kulturarv och hitta beröringspunkter med det västerländska.
Boken är en fin sagosamling men också en metodbok. Författarna presenterar ett antal övningar som passar att göra efter sagan. Eftersom boken delvis vänder sig mot pedagoger som undervisar elever med svenska som andraspråk så är det extra fokus på språkutvecklande aktiviteter. Att bearbeta sagan på olika sätt stärker förståelsen och språket utvecklas. Riktigt bra! Per och Mikael ger också konkreta och handfasta tips hur läraren kan blir en engagerande berättare, hur eleverna kan arbeta med berättande och hur man kan integrera sagorna i olika teman.
Jag ser fram emot att presentera den här boken för alla mina kollegor. Att stärka kulturmötet genom berättandet är bokens undertitel och jag ser framför mig hur man kan öka berättandet både i klassrummet, på fritids och i förberedelsegruppen.
Hojt, hojt alla mina lärarkollegor! Det här är en angelägen bok som inspirerar!
PS. Missa inte heller den fantastiska sagosamlingen Värdefulla sagorsom kom 2015. Om den skrev jag: "35 sagor och sägner från hela världen som är utvalda att passa extra bra som underlag för arbete med värdegrundsfrågor i skolan. Under rubriker som Demokrati, Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, Alla människors lika värde, Jämställdhet mellan kvinnor och män, Solidaritet med svaga och utsatta och Respekt för vår gemensamma miljö finns sagor berätta och samtala om. Boken innehåller också metodtips och varje saga avslutas med frågeställningar att diskutera eller aktiviteter att göra tillsammans. Jag gillar att sagorna i urvalet är lite olika långa och indelningen i olika teman gör samlingen mycket användbar."
Jag brukar totalälska Helena von Zweigbergks relationsromaner och jag har hyllat dem här på bloggen många gånger men den här gången blir det ett ljummet nja. I Tusen skärvor tillit får jag läsa om Jessica och Tom som träffas på en fest, blir ihop trots att de är oändligt olika och hur deras barndomsbagage lever med dem som en kappsäck som ingen av dem vågar ens glänta på. När dottern Greta föds så blir de där olikheterna ännu mer påtagliga och Zweigbergk gestaltar den duktiga flickan och den slarvige pojken på ett sätt som man förvisso kan känna igen.
Det är bara det att jag mest blir trött och irriterad på de här människorna som liksom inte blir vuxna någon gång. Jessica är så oerhört needy och accepterar allt i relationen bara han inte drar, Tom är så tröttande i sin flykt från vuxenlivet att man bara vill be honom att skärpa sig och till sist så tröttnar jag på dem båda.
Först en grind, sedan en båge. Sen är man inne på Spenatgången!
Fatta hur speciellt det är i Slottskogskolonin, och tänk att J nu står där mitt i en fantastisk trädgård med en vacker stuga och äger alltsamman. Två kvarter från lägenheten, det här blir ett paradis under sommarmånaderna. Bilden ovan är från idag då de hade tillträde, det är P som fotat. Jag fick verkligen hålla mig från att åka dit direkt men på onsdag ska jag ta vagnen till andra sidan stan med en påse plantor. Det blir najs!