hur är det med tegelstenarna?

Vilken är den längsta bok du läst? 
Det frågar Annika i dagens bokbloggsjerka och jag vet att en av de längsta någonsin är Vikram Seths En lämplig ung man. Med sina sådär 1300 bibeltunna sidor var den en riktig tegelsten. En av Harry Potter delarna kan nog också kvalificera sig och Borta med Vinden ligger bra till. På senare tid är nog den bok som tagit längst tid att läsa Jonathan Franzens Frihet, även om den inte var riktigt så tjock så har den absolut tegelstensstatus hos mig.
Ibland kan man undra om desto fler sidor är desto bättre? Hur är det egentligen med det? Och är det fler än jag som undviker alltför tjocka böcker? Jag är otålig och vill hinna läsa många olika genrer, författare och titlar och då går ofta en riktigt tjock bok bort. Hur gör ni andra?

läsfrämjande aktiviteter...

kan vara så enkelt som en datoriserad maskin. I min klass lånas det för tillfället som aldrig förr och jag skulle ju kunna hoppas att det är för att de har en så läsintresserad fröken men där tror jag att jag har fel. Det är nog så att det finns en spännande makalös manick på biblioteket och de små åttaåringarna ställer in höjden, knappar in sina PIN-koder och trycker ut kvitton som bara den. Inte ersätter den bibliotekarien men kan den frigöra tid för henne att tipsa om böcker och dessutom få eleverna att låna fler böcker, ja då må det vara hänt.

i skuggan av min bror

Från den ena dagen till den andra hade de stora,

de vuxna, blivit små.

Så beskriver Uwe Timm känslan att vara ett litet tyskt barn i slutet av det andra världskriget och den erfarenheten bär han, och kanske många tyskar med honom, med sig under hela livet. Hela världen skakades i grunden och inget blev sig längre likt. Den äldre generationen var krossad och hade förödmjukat kapitulerat både i livsstil och moral och det som varit hjältemod var plötsligt enfald. I denna efterkrigstid där Tysklad delades i två halvor och i skuggan av sin döde storebror, som frivilligt anmält sig till Waffen-SS och dödats vid fronten, växer Uwe upp och romanen börjar i nutid. Uwe Timm har med sin roman I skuggan av min bror tagit sig an det svåra uppdraget att söka i sin egen familjehistoria för att se om den kan berätta något allmängiltigt  för oss som läser, han bygger sin text kring broderns brev och dagboksanteckningar och dessa korta fragment från en tid som flytt blandas med reflektioner från nutid och minnen. 

För mig är det här en mycket berörande bok, den berättar en mänsklig historia om kriget som jag inte tidigare läst och Uwe Timm beskriver hur han inte förrän hans familj gått bort kan riktigt börja sin undersökningar kring brodern. Han konfronterar drömmen om sonen som skulle leda familjen, drömmen som dog där tillsammans med honom på militärsjukhuset på östfronten och reducerades till närmast mytiska berättelser om godhet och en låda med minnessaker. I dagboken sista rader finns orden från en 19-åring som funnit ett sätt att försöka glömma, rättfärdiga och leva vidare: ”Härmed avslutar jag min dagbok, då jag anser det vara meningslöst att föra bok över sådana grymma saker som ibland sker.”

Läs I skuggan av min bror, den har en alldeles egen berättelse som vill bli lyssnad till!

det är något visst med film...

Jag minns det faktiskt som igår när min kollega frågade mig om vi inte skulle göra animerad film. Jag var mycket tveksam men K var som alltid optimist: man kan väl lära sig... 2005 borde det ha varit och bronsålderna var innehållet. Sedan dess har det flutit många filmer genom den här pedagogens händer: animerat både i tecknat och lera, spelfilm, på svenska och engelska. Inte mycket engagerar eleverna så som att göra film, just nu är det en faktafilm om husdjur som är aktuell. Visste ni att undulater älskar gurka och att akvariefiskar gillar varmt vatten? Veckans boktips filmar vi också, det blir liksom högtidligt och på riktigt när man kommer med på film! En gillaknapp för filmarbete i skolan, passar alla och alla åldrar.

stortorget

Layouterna har helt fått lämna plats för litteraturen här på bloggen den senaste veckan. För att inte snöa in helt i min bokvärld så kommer här ett uppslag från vår stockholmresa. Håll till godo!

lite utmanande bjudgodis

3 utmaningar väntar mig i min kasse med bjudgodis från mässan. Kanske kan Stjärnlösa nätter  i uppläsning av författaren själv få mig att kunna lyssna på en ljudbok? Novellen Krig eller Fred blir två utmaninger i ett: novell och tyskspråkigt. Se'n är det chicklit då, en riktigt munter bok skall 50 sätt att träffa den rätte vara. Utanför komfortzonen. Nu. 

bok & bio i göteborg

Total bokmässeabstinens? Då tycker jag att ni ska hänga på enbocirkelförallas bok och bioträff! Tanken är att vi läser (den härliga) boken skriven av Kathryn Stockett först, sedan är det dags att gå på bio. Vill man hänga på med bio och läsa senare är det förstås helt valfritt…Vi ses tisdagen den 11 oktober och ser Niceville tillsammans på Bergakungen och biljetten kostar 110 kr (återkommer med tid men tidig kväll sådär), efteråt fikar vi på Le Pain Francais och snackar om både bok och film. Jag beställer biobiljetter så anmälan är bindande! Välkomna att anmäla er till mig via mail: anna@joholofsson.se. Senast den 7 oktober vill jag ha in anmälan.

Några trevliga tjejer har redan nappat, hoppas vi blir många som vill hänga på!

en äkta Berglinare!

hur hamnade jag här?

Jag som den senaste tiden allt mer hamnat i samtidsromaner läser nu två böcker som har det andra världskriget i centrum. Båda tyskspråkiga dessutom, tror minsann att jag blev lite påverkad av mässans inriktning ändå. Herta Müllers seminarium på söndagen var så fyllt med vackra och kloka tankar att jag helt enkelt var tvungen att börja läsa Andningsgunga redan igår kväll, huvudet något bokmässebaksmällemosigt men oj, så vackert så långt. Citerar fritt från mina seminarieanteckningar men ungefär så här sa hon om sitt författande:

"Skriva är att förstöra verkligheten och sedan mödosamt sätta samman den med hjälp av språket igen så att den tangerar verkligheten. Det är min uppgift."

Nu ser jag fram emot att tränga mig in i hennes text. Tack vare mässan hamnade jag precis där; Mitt i Andningsgungan.

nej, Jan, nu ger jag upp

Nu har jag läst och läst om, Guillous brobyggare har funnits i flera veckor på min läsplatta och det blir inte särdeles intressant. Mig passar den inte alls och inte blev det bättre av att höra herrn själv sådär 10 gånger per dag i en hel mässa. Han har energi som få, Mr bokmässaren själv, malde på om det goda Tyskland och jag lägger ned. Har jag tur har jag en gästbloggare på gång som har lust att skriva om boken. Alla som väntar på tankar om Brobyggarna, håll ut!

Ut med Jan in med Herta!

love is the higher law

Tack snälla Bea för ditt tips! Strax innan den 11 september skrev jag om de böcker som jag läst det senaste året som handlar om terrordåden och världen efter dem. Jag hade missat Love is the Higher Law av David Levithan och det rättade du till.  En bit av mig fattas heter den i svensk översättning och det var länge sedan som jag läste en ungdomsbok och absolut bara älskade! Utan sentimentaliet, utan förenklingar, utan schabloner och klichéer skildras en händelse som vi alla känner till och på ett så varmt och innerligt sätt att jag smälter. Jag blir smått förälskad i de tre tonåringarna som vi får möta, deras historier är olika men ändå så lika och de hittar till varandra i skuggan av de två tvillingtornen.

"In small letters someone, someone has written NEVER FORGET on one of the slats. I know it's supposed to be a pledge, but it feels like a curse. Don't we have to forget some of it? Don't we have to forget this feeling? If we don't, how will we live?"

David Levithan beskriver vacumet de där dagarna när vänskap och kärlek prövas och inte ens musik kan fylla tomheten som breder ut sig inuti. Vännerna försöker att leva sitt liv som vanligt, annars känns det som om de låter terroristerna vinna. Skuldkänslan över att ha överlevt gnager och samtidigt som en hel nation sörjer finner de tröst i en gemenskap där människor hjälper och stöttar varandra. U2 spelar sin låt och de bara vet att livet handlar om:

"Laugh louder!"

"Think smarter!"

"Lover deeper!"

 'cause Love is the Higher Law.

 

jag skyller på Bokmania!

Ivana på Bokmania visade sina fina små böcker i det nya formatet "flipback". Som alltid med böcker så kan jag inte motstå, tunna, tunna papper och vacker sydd bindning. En favorit  av Siri Hustvedt fick följa med mig hem. Som en liten ask som gömmer de härligaste meningar ligger den där på bordet!

bokbubblan sprucken

Solens höstlåga strålar sticker mig i ögonen på väg hem från mässans sista dag, nu skall bokbubblan bytas mot vardag igen. Som en i skimrande såpbubbla har jag befunnit mig i fyra dygn med massor av intressanta seminarier, samtal med bloggisar och strövande på mässgolvet. Trött och nöjd är det dags att fortsätta med resten av livet; städa, betala räkningar och jobba en smula kanske?

Och framåt kvällen klappa lite på de små (hmmrf) bokhögarna som bara sådär, på egen hand hamnade i min hylla.

herta müller - en nobelpristagare

Jag antecknade som en galning under seminariet med Herta Müller men inser snabbt att min text inte kommer att göra samtalet rätta. Länkar till hennes invigningstal istället. Håll tillgodo!

gå sönder, gå hel

Sofia Nordins roman Gå sönder, gå hel är hennes sjunde bok och det är inte en bok som jag läst, ännu. Desto mer spännande att lyssna till henne här på mässan, hon berättar att den handlar om att ifrågasätta normer och normalitet och att funderingarna kommer mycket från hennes eget liv. Trots att boken inte på något sätt är självbiografisk så utgår hon från några av de frågor som hon frågat sig själv genom åren: Hur passar man in?, Hur fungerar kärlek? Ska man gå sin egen väg eller anpassa sig?

Boken består av två delar som är förlagda i två olika tider och som beskriver huvudpersonens två olika sätt att försöka förhålla sig till livet. I båda berätelserna gör hon helt logiska val som hon rättfärdigar och det är också en av frågeställningarna som Sofia vill skall skava i läsaren, hur långt kan man övertyga sig själv att det man gör är helt logiskt om man befinner sig i sin bubbla och ingen säger stopp?

Sofia är noga med att uppmana sin läsare att tänka vidare, hon vill inte servera svaren eller presentera en svart-vit enkel lösning, samtidigt som hon gärna vill befinna sig någonstas i utkanterna av de eviga sanningarna. Låter som en bok för mig!

åh, nej, åh nej!

Rusade till Galagos monter för att köpa Liv Strömkvist nya ABC-bok. Slut. Signering klockan 14 men inga böcker att köpa. Grattis Liv till superförsäljning!

jag skyller på Metta

Satt bredvid Metta på Böcker, böcker, böcker och hon pratade sig varm om Lionel Shriver - var tvungen, tvungen, tvungen att köpa. We Need to Talk About Kevin  och So Much For That hamnade i min kasse...

bokbloggarmingel - succé

Bok och Biblioteksmässan ses ibland som en riktig personalfest för människor i branschen och idag var det dags för bokbloggarnas dito. Vi minglade så vilt att hela korridoren var fylld av trevliga bloggare, som mitt i alltihop fick utrymmas för att herr Vilks med entourage skulle passera. Ingen basker och solglasögon idag minsann...

Många, många trevliga bokbloggare och dessutom besök av mr Bokmässa himself Bertil Falck. Lite mingelbilder:

En regnig dag ska jag försöka länka till alla men så långt, Tack alla bokbloggsambassadörer för trevligt initiativ!

bokmässerapport nummer 14

Gästbloggarns bokmässa - kändisar, fotboll och snabbmat

När Gästbloggarn lämnas ensam på Bokmässan spårar det hela ur i kändisspotting, fotboll och snabbmat. Den kulturella fernissan är nanometertunn och slarvigt pålagd är väl slutsatsen, men kul var det med några timmars kommandomässa. Skall erkänna att jag utelämnar åtminstone någon lite tyngre aktivitet tillsammans med Redaktörn för att renodla berättelsen, men här är den - i stora drag kronologiskt korrekt:

Karl Ove Knausgård fotograferad av springande gästbloggare

Dolph vs Guillou

Efter lite tråcklande för att ta mig förbi barnförlagen hamnade jag framför SR:s livesändning med Dolph Lundgren och en diskussion om de actionfilmer han gjorde som skådis jämfört med de han nu tydligen regisserar. Det är P3, det är två unga kvinnliga programledare och det är den Dolph som vi lärt känna på senare år - sådär avväpnande cooltrevlig och bjudandes på sig själv (och han är snygg, Redaktörn, att förneka det är bara snack). Han är väl egentligen där för att sälja sin tränings/livsstilsbok men parerar glatt diverse småtykna frågor från de unga kvinnorna. Nu kanske detta är väldigt orättvist mot Jan Guillou, men när jag senare ser denne på Piratförlagets scen bli intervjuad av den lite mer gubbige Fredrik Belfrage är det svårt att inte minnas Guillous problem att förhålla sig till yngre kvinnliga debattörer för några år sedan. Jag hör inte vad Janne och Fredrik pratar om, men jag dömer Dolph som vinnare i denna tvekamp om manlighet.

Rikard Wolff vs Emma Sjöberg

Rikard Wolff intervjuas hos något ljudboksförlag och jag blir stående för att han är en kändis. Han har aldrig varit någon jättefavorit - lite för teatralisk, lite för mycket Brel om ni förstår. Nu sitter denne smått åldrade man och berättar om sin självbiografi och om sin sexåriga dotter som skall börja skolan och är okonstlad, trevlig och allmänt sympatisk. När han skall avsluta med att läsa högt drar dock Aftonbladet Kultur igång en intervju om skönhetsvård tvärs över gången och mer eller mindre dränker högläsningen för Aftonbladet håller inte oväntat en hög volym. Fruktansvärt irriterande för oss som står och småälskar Rikard Wolff och när de bägge intervjuerna avslutas samtidigt vänder jag mig om för att ge onda ögat mot skönhetsexperten som får förkroppsliga det överkommersiella med Mässan men det är Emma Sjöberg och jag kommer av mig för henne har man ju alltid gillat och dessutom är hon också en kändis. Rikard vinner dock.

Fotboll vs Knausgård

Jo, det handlades lite böcker också - bl a tog jag en provprenumeration på Offside för att komma över löparboken Born To Run gratis. Efter en fika skulle det hela avrundas med en sista tur på nedre plan för att se vilken gammal blåvit hjälte som släpat sig dit för att signera Stefan Thylins senaste alster på Sportförlaget, 100 änglar. Jag kan dels avslöja att inte ens jag köper sådana böcker och dels att den signerande hjälten var Ralf Edström. På vägen hamnade jag dock framför Aftonbladets scen där den sluggeraktige fotbollsjournalisten Robert Laul underhöll med skrönor om sitt (extremt infekterade) förhållande med Zlatan och annat kul (Laul intervjuades av Åsa Linderborg om jag inte tar alldeles fel, vilket väl får ses som ett försök till kulturellt alibi). Nu stod jag alltså vänd mot de högljudda kvällstidningshögtalarna medan någon stackare bakom ryggen fick sina troligen betydligt mer sofistikerade åsikter dränkta. Ni fattar ironin hoppas jag. Stackaren tvärs över gången var dock inte Knausgård - honom råkade jag springa förbi borta vid norska montern längst ut i periferin när jag letade efter utgången och slängde upp mobilkameran och tog ett kort bokstavligen i farten. En kvart fotbollsskrönor och en sekund Knausgård kändes symptomatiskt för dagen som stilenligt rundades av med en halv special på en bänk vid Mölndalsån.

himmelsdalen - en skrämmande plats...

Där kommer ett brev från Helvetica med en inbjudan till vilohemmet i den rena alpluften. Så börjar romanen Himmelsdalen som är en skrämmande historia där identitet är ett av de centrala teman som Marie Hermansson ville utforska. Hon berättar också att hon ville skriva om psykopati, om psykopati är en hjärnskada hur skall då den behandlas? Ska vi skapa en plats där de alla kan samlas?

Dalen i den schweiziska delen av alperna är så vacker, ren och perfekt på ytan men efter ett tag visar sig en helt annan verklighet och Marie berättar att idén till boken kom till henne när hon spelade WoW och hennes karaktär en dag befann sig i en dal och inte kunde komma ut.

Köpte en signerad bok och återkommer med mina tankar.

Bokmässerapport 13

bokfångst en lördag

Idag har jag vandrat runt och handlat ett och annat, Tranans förlag fick sålt ett helt gäng böcker. Bland annat Döda dem alla som jag tipsades om här i bloggen.

Bokmässerapport 12

släng dig i väggen Dolph

Går på mässgolvet och möter den mänskliga motsvarigheten till Ken - Dolph Lundgren. Uppumpad, solariebränd, blonderad och tillfixad och bakom honom kommer en kvinna i 45-års åldern som försiktigt tar på han arm och nästan svimmar, jag blänger till med budskapet: är du klok eller? Vi tittar alla på varandra och totalt gapskrattar. Jag förundras i mitt stilla sinne över hur starstruck man kan bli...

Några minuter senare hörs ryktet i bokbloggarrummet, han sitter här utanför. Tanig och med stora svarta glasögon, intellektuell styrka istället för muskler och då blir jag starstuck, rejält. Vågar mig fram och frågar om jag kan ta en bild. Den kommer snart!

Ett litet pris utlovas till den kommentar som gissar för vilken manchesterklädd man mina ben viker sig...

Ps. När nu bilden är upplagd och tävlingen slut så kan jag passa på att länka till mina tankar om Freedom och gästbloggare Ms tankar om The Corrections.

Bokmässerapport nummer 11

kärlek i i krigets tid - Annika Thor

"Det här är den tjockaste boken som jag skrivit hittills." säger Annika Thor och så berättar hon om hur hon ser sin senaste roman nästan som ett folbildande forskningsprojekt. När hon skrev sina böcker om flickorna Steffi och Nellie som kommer från Tyskland till en ö i havet så fick hon berättelser över, nu var det dags att skriva en vuxenbok om Sverige och andra världskriget. Det här är verkligen en aktuell bok där berättelsen är förlagd i en historisk epok och hon menar att det är den historiska romanens uppdrag att spegla samtiden och sätta perspektiv på samtidsfenomen.

Om inte nu så när är också en härlig kärlekshistoria, Annika ville hitta ett bultande hjärta genom romanen och ljuset genom kärlekens kraft skall finnas som en tråd genom boken.

Jag har skrivit om den här viktiga och ibland ganska upprörande boken förut och jag hoppas verkligen att den blir nominerad till Augustpriset, den förtjänar stor publik!

Bokmässerapport nummer 10

det gäller att kunna navigera

Såhär i början av mässdag 3 så börjar mässområdet att bli rejält bekant, ändå är det idag som utmaningen börjar på riktigt. Med så mycket folk så gäller det att navigera rätt, förflyttningarna tar tid och en omväg kan betyda missat program... Tur jag har en karta, synd att jag är dålig på att läsa den!

mingel på Printz

Pia Printz i bakgrunden

Som sig bör så ska det minglas lite också, gårdagens mingel på Thorén och Lindskog, Gilla och Sekwa följdes upp idag med releasemingel på Printz för En liten smula underbar. Träffade på Åsa Anderberg Strollo och hon berättade att hon fått priset Spårhunden av Svenska Deckarakademien för sin ungdomsroman Hoppas. Deckare, nja, men en bra bok är den värd alla priser. Också Åsa själv var något förvånad men nöjd. Trevligt sällskap och gott i glasen, erkänner dock att mingel inte är min grej. Nu har jag tränat så att det räcker för lång tid framöver...


bokmässerapport nummer 9

kärlek och frihetslängtan - Elin Boardy

Elin Boardy är göteborgsförfattaren som nu kommer med sin andra roman. Både Allt som återstår och Mot ljuset är fantastiskt välskrivna och poetiska romaner som jag läste i våras och njöt av. De utspelar sig båda i dåtid, en vid sekelskiftet och den senaste strax efter kriget. Elin säger att även om böckerna inte är samtidsromaner så kan tematiken kommentera nutiden och det håller jag med om. Ibland kanske det kan bli extra tydliga kommentarer just för att det inte handlar om här och nu.

Boardy säger också att hon ofta inspireras av andra författare när hon skriver, men det kan också vara nästan knäckande att läsa en riktigt bra text för då är det lätt att tänka att: så här bra blir då aldrig jag och hon arbetat efter devisen "Våga skriva dåligt". Bättre 20 halvdåliga meningar som dagsverke än en perfekt. På frågan om framtiden så svarar hon att just nu finns det inget projekt på lager men vem vet, hon masar sig sakta mot samtiden. jag skulle då gärna läsa en samtidsroman av Elin Boardy. Skriv!

rapport nummer 8 från bokmässan

Linda Olsson, äntligen har hon blivit en svensk författare!

Linda Olsson berättar om det unika med hennes senaste bok Det goda inom dig, den är nämligen skriven i två versioner. Efter att ha börjat skriva på engelska så fastnade hon och för att komma igång igen så översatte hon sin text till svenska. Då hittade hon en ny väg framåt i berättandet och nu finns boken i två versioner som inte är helt lika. Linda är extra spänd på och ser fram emot hur boken kommer att mottagas i Nya Zeeland eftersom det här är den första boken hon skrivit där handlingen utspelar sig där. I oktober är det dags för läsarna på andra sidan jorden att få läsa. Hoppas de gillar den lika mycket som jag gjorde.
Hur kom då boken till? Linda berättar att hennes böcker börjar med att huvudpersonen dyker upp och ibland så kan hon inte alls ta ansvar för hur personerna utvecklas, det kan hända mycket hemska saker i böckerna men förhoppningsvis löser sig det mesta i slutet. Linda berättar också att hon gillar öppna slut som var och en kan tolka som man vill!

Bokmässerapport nummer 7

Åsa Anderberg-Strollo

"Jag blev så jävla förbannad så jag var tvungen att skriva den här boken", säger Åsa Anderberg Strollo. Hon berättar om hur hennes nya roman Hoppas är en indirekt kommentar till hennes förra ungdomsroman Bryta om. Den här gången berättar hon om 16-åriga Jonna som vill ta tag i sitt liv, tar sin väska och drar till Stockholm. Livet blir väl inte alldeles enkelt i storstan. Jag har skrivit om boken för några veckor sedan och det är riktigt roligt att också höra Åsa berätta om sina tankar kring boken. Hon glöder av engagemang för alla de hemlösa flickor som hon beskriver. Härligt med människor som ger hopp - vill förändring och kan förmedla det!

Rapport nummer 6 från bokmässan

Afghanistan, USA och Sverige

Tariq Ali skräder inte orden i samtalet med Pierre Schori, han menar att Natos närvaro i Afghanistan inte är önskad av det afghanska folket och att det motverkar fred i regionen. Det här är, enligt Ali, ett krig som aldrig kan vinnas eftersom inget folk vill bli ockuperat, människor vill rå sig själva! Enkelt. 10 år av sovjetockupation, 4 år av inbördeskrig, 10 år av Natoockupation blir 24 år av oroligheter. Argumentet för Natonärvaro är att det skulle bli katastrof om de lämnar, men Ali menar att det redan nu är katastrof. Vad kan bli värre?

Tariq Ali ifrågasätter också Sveriges roll i världspolitiken, en roll som gått från neutral och medlande till Nato-vänlig. Pierre Schori fyller på med svårigheten att samtidigt ha soldater i ett land som vi har en stor humanitär verksamhet. Soldaternas närvaro undergräver vår trovärdighet och han vill att Sverige ska koncentrera sig på humanitär hjälp.

Spännande tankar, jag har skrivit om landet innan t ex i samband med boken Den förspillda vakan.

Rapport nummer 5 från bokmässan

10 år av fängelse för Dawit

Gör som Herta Müller och Mario Vargas Llosa: ta ställning för Dawit Isaaks sak!

Idag är det precis 10 år sedan sen svenske journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea. I Göteborg finns hans bror, fru och barn och alla undrar de vad som händer. Några livstecken har de fått under åren som gått men det verkar gå mycket trögt med den diplomatiska vägen, kanske är det dags att pröva nya vägar? Jag är ingen diplomat men jag kan i det lilla ta ställning, vill du föja fallet eller skriva på protestlistan så har FreeDawit en fyllig webplats. De flesta tidningar har reportage i dagarna, på SVT play finns en dokumentär. Jag själv ska deltaga på manifestationen tillägnad honom på bokmässan, lyssna på inspelningen av radioteater baserad på hans text: Hopp - historien om Moses och Mannas kärlek och kanske får jag ett av de 5000 gratisexen av hans bok Hopp som delas ut idag.

mingel och därpå hemgång

Nu så har jag minglat klart och går stilla hemåt längs med Mölndalsån. En första bokmässedag tillända med spännande seminarier, lite kort häng i bokbloggarrummet (R3 om ngn vill kika förbi) och mingel på några förlag. Känner mig rätt nöjd med dagen och laddar för imorgon, då ska jag ta en stund för poesi, jobba mig igenom golvet och lyssna till Jonathan Franzen, om jag orkar köa. Har hört löst om ett kalas på kvällen också. Låter lovande!

att blanda allvar med humor

 Bilderna på Susanna Alakoski och Per Nilsson blev sämre än sämst så jag låter deras nyskrivan böcker illustrera istället. Jag gillar böcker för mellanåldrarna, som Per Nilsson säger så klokt så är det mycket svårare att skriva för 10 - 12 åringa än tonåringar. I tonårsvärlden går alla omkring som Björn Ranelid, totalt upptagna av sig själva och med hela världen emot sig, dit kan författaren hitta. Med mellanåldrarna däremot så är de kloka och lillgamla, naivt kaxiga och oförställt äkta. Då måste texterna också vara det.
Susanna Alakoski berättade om sin bok Dagens Harri som utspelar sig i Ystad, två flickor som är väldigt trötta på sin klasskamrat Harri och boken är mycket vardagsliv, i det vardagslivet finns mängder av humor. Hon spekulerar om galghumorn kommer just från hennes finska rötter? I serien om Extra är det dags för bok nummer två: En ängel har landat. Per Nilsson beskriver den som en bok om vänskap och utanförskap och kärlek och ungefär det.

Del av samtalet diskuterades det om man kan skriva om vad som helst för barn. Svaret blev ja. Det inte bara kan man utan ska man. Böckerna finns där att identifiera sig och utvidga sin värld i, då måste hela livet finnas med.

Rapport nummer 4 från bokmässegolvet

Cornelia Funke - en fantastisk berättare

Det är Cornelias första besök i Sverige och hon inleder med att berätta för oss att det är precis så fantastiskt som hennes vän Astrid alltid sagt. Samtalet mellan henne och förläggaren Lotta Olsson börjar i serien om bläckvärlden, fascinationen över hur böckers karaktärer kan bli levande om högläsaren är tillräckligt skicklig. Frågan är bara vilka historier han egentligen ska våga läsa? Vilka karaktärer vill vi egentligen möta i verkligheten? Alla böcker borde läsas högt hävdar hon och det låter ju härligt att höra för mig som läser mycket och ofta för andra.

Cornelia berättar att hon skriver om sina böcker upp till 7 gånger och varje gång så styr berättelsen författarens penna och det kan liknas vid en viktoriansk labyrint där det ibland är en återvändsgränd, karaktärer dyker upp och måste ibland tas bort igen eftersom de helt dominerar historien. Hon känner sig som en ordfiskare som ska ställa frågorna och inte ge svaren, fiska upp en historia och skrive ned den. Hon jämför sitt skapande med historieberättaren som inte alltid har koll på slutet, det är precis som med livet. vem vill veta hur det slutar?

"Fantasy is about pain and loss, it mirrors our existence and we tend to understand it easier in a mirror"

Rapport 3 från bokmässegolvet



och fortsätter med den arabiska våren

"De arabiska folken är betydligt modernare än sina ledare", det är panelen i seminariet De folkliga revolterna i arabvärlden som jag lyssnade på idag eniga om: leopard förlag bjöd in till ett samtal med Cecilia Uddén, Per Björklund och Bitte Hammargen. De samtalade om att människorna i regionen längtade efter värdighet och de var eniga om att efter störtandet av diktatorerna är det en lång process fram till ett helt demokratiskt samhälle. Året som gått har varit ett omvälvningen år och USA har fått allt mindre inflytande, kanske växer nya regionala stormakter fram istället, Turkiet nämndes som en möjlig kandidat. "Egyptier, bär ditt huvud högt" skanderas på gatorna i Kairo och jag är säker på att min nobelpriskandidat Nawal el Saadawi håller med.

Rapport 2 från bokmässegolvet 

bokmässan börjar i afrika!

Bokmässan börjar som sig bör i Afrika, jag saknar verkligen det afrikanska temat som var förra året och tröstar mig lite smått med att gå och lyssna på Lasse Berg som talar om för oss åhörare hur vi människor ska leva våra liv. I 19 punkter. Han berättar på sitt karaktäristiska sätt om hur en människoart tillräckligt bra för att exportera växte fram i Afrika, en art som är otroligt anpassningsbar och som fortfarande idag hör viskningar från våra afrikanska gener. Språkförmåga, altruistiskt betende och sociala regler som styr vårt beteende och ett vackert smil som uttrycker glädje är typiskt för vår art. Det och uppfinningen handväskan! (så att man kan ha händerna fria och samla in en och annan bok och dessutom bära hem dem alla på en gång :-))

Jag har skrivit tidigare om Skymningssång över Kalahari och Gryning över Kalahari. Läs gärna Lasse Bergs populärvetenskapliga böcker om människans ursprung och om ni har lust kan ni klicka på länkarna och läsa vad just jag tyckte...

Rapport 1 från mässgolvet

en liten tröst för mässugna

UR samtiden sänder från bokmässan. Lyssna på intressanta seminarier i dagarna fyra!

Om några timmar börjar min egen bevakning, hoppas att jag hinner skriva en rad då och då. Dator och kamera är med men tiden, tiden?

korsvägen nästa, nästa stopp korsvägen!

skiss och materialutmaning

allt mer på plats

Det är dan före dan och frisyren är på plats. Ganska mörkt och med en gnutta rött, alldeles lagom kulturellt sådär. Visitkorten har kommit, sköna skor framställda och tygkassen framhängd. Kamera och dator, nu är det bara en liten detalj som fattas; själva mässan.

liftutmaning

LO är hämtad från Cocoa Daisy.com



drömmar av plåt

"Drömmar av silver, drömmar av plåt, vakna min älskling för nu är jag kåt."  Inte är det lätt att leva upp till den mansbilden inte om man gillar skolan, är liten och klen och helst bygger modeller.  

Det är tiden för Estonias förlisning och Nicke sitter och spelar tvångsyatzy på sitt knäck på banankompaniet, barndomsvännen från Skåne, Jonny dyker upp för att bevaka nyheten och installerar sig i Nickes studentrum. Barndomens minnen tränger sig på och flyter upp till ytan allteftersom, gamla roller utmanas och bibehålls. Livet i 90-talets Stockholm varvas med tillbakablickar på en barndom i småstaden och genom hela berättelsen skildras manlig vänskap och priset man ofta betalar för den. Jag får följa med till lagret, fotbollsarenan, skolgården och hemmet och överallt finns där en hackordning, alla vet sin plats och finner kanske också trygghet i det. Nicke har också en trygghet i sina modellbyggen, han lever allra helst i den fantasivärld han själv bygger ihop, verkliga världen är lite mer komplicerad. Tejerna står inte på kö, livet levs bara i halvfart och allt medan man lyssnar på blandband. 

Oj, oj, oj jag har verkligen befunnit mig i mycket manliga världar den senaste veckan. Brobyggarna av Guillou går såpass trögt att jag funderar på att ge upp, desto lättare flyter just Jesper Högströms Drömmar av plåt. Högström skriver i korta kapitel och lämnar till läsaren att sätta samman de olika händelserna till en historia och jag gillar att få lära känna Nicke, han är ganska jämnårig med mig och där finns mycket att känna igen och relatera till. Även om boken är grabbig, för det är den, många pojkar, killar och män och många typiskt manliga miljöer så är det måhända just det som är just bokens styrka. Här kompromissas inte med utforskandet av pojkar och män, söner och fäder. Gott så!

Jesper kommer till bokmässan och berättar om sin roman. Lyssna gärna på det!