Bliss! Ännu en kortroman av Jonas Karlsson inläst av honom själv. Åskan dundrade, regnet vräkte ned och några timmar i hans sällskap var perfekt på lördagsmorgonen. Alla som läser bloggen vet att jag gillar det som Jonas Karlsson skriver - hans noveller är ofta fyllda av vardag med en twist, en förskjutning av verkligheten som sätter fingret på något i samtiden. Flera av de briljanta novellerna utspelar sig på olika arbetsplatser och nu kommer kortroman nummer två i arbetsplatsmiljö. Visst minns ni God Jul på kommunhuset i den lilla staden?
I Jag är en tjuv så befinner vi oss åter igen i en liten stad och den här gången i ett varuhus som har stora problem med svinn. Personalen har vid ett möte spånat fram ett nytt sätt att ta sig an snattarna. De ska få välja på polisanmälan eller att stå i entrén med en skylt om halsen som lyder: Jag är en tjuv. Säkerhetsansvarig Roland kläcker idén och snart tas den förste snattaren. Det som tycktes vara en så enkel och smart lösning utvecklar sig till ett etiskt och känslomässigt dilemma.
De senaste texterna som Jonas Karlsson publicerat har utforskat arbetsplatser och jag tycker han gör det så bra! Humoristiskt, stor igenkänning och med tummen på de där punkterna i ett kollektiv som ofta, ofta skapar konflikter och oro. Hierarkier, vakt om det egna området och personal som känner sig vilsen i nya moderna omorganisationer beskrivet på ett språk som är småtorrt, sakligt och ändå inte kallt. Hela romanen utstrålar en värme och omsorg om karaktärerna och man kan inte annat än älska Roland. Så rätt jag tänkt, så fel ...
I Jag är en tjuv så befinner vi oss åter igen i en liten stad och den här gången i ett varuhus som har stora problem med svinn. Personalen har vid ett möte spånat fram ett nytt sätt att ta sig an snattarna. De ska få välja på polisanmälan eller att stå i entrén med en skylt om halsen som lyder: Jag är en tjuv. Säkerhetsansvarig Roland kläcker idén och snart tas den förste snattaren. Det som tycktes vara en så enkel och smart lösning utvecklar sig till ett etiskt och känslomässigt dilemma.
De senaste texterna som Jonas Karlsson publicerat har utforskat arbetsplatser och jag tycker han gör det så bra! Humoristiskt, stor igenkänning och med tummen på de där punkterna i ett kollektiv som ofta, ofta skapar konflikter och oro. Hierarkier, vakt om det egna området och personal som känner sig vilsen i nya moderna omorganisationer beskrivet på ett språk som är småtorrt, sakligt och ändå inte kallt. Hela romanen utstrålar en värme och omsorg om karaktärerna och man kan inte annat än älska Roland. Så rätt jag tänkt, så fel ...
Men som min kollega alltid sagt, man kan ju ändra sig. Det är tillåtet.
Självklart valde vi samma bok att lyssna på i regnet. :) Karlsson kan verkligen som ingen annan skildra arbetsplatser där det av olika anledningar är lite obekvämt. Men, hette inte den säkerhetsansvarige Roland?
SvaraRaderaTack för rättelsen med namnet. Riktigt bra regnlyssning var det men namnminnet är tydligen kort.
Radera