jag biter i apelsiner - debutroman med mersmak

Jag önskar att jag kunde ta tag i saker men jag vet inte vad. Jag vill ordna upp mitt liv men jag vet inte vilket. Jag har inget kvar.

Jag, är berättaren i AnnaKarin Thorburns roman Jag biter i apelsiner.  Jag biter i apelsiner, jag längtar efter pannkaka och hallonens smak i min mun minner mig om barndomen. Minner mig om en mamma som inte funnits där på länge. Som en dag försvann. Jag är student, lever med konstnären Ödlan och träffar Lo på universitetsbiblioteket och livet blir allt mer komplicerat. Till sist är det gästrummet i pappans hus som blir min fristad. Det är där jag samlar ihop mitt jag och går vidare mot vuxenlivet.

Det här en roman uppbyggd av snabba ögonblicksbilder, drömbilder och fragment av en verklighet. Den är sinnlig, utforskande och många av texterna skulle lika gärna kunna publiceras som kortnoveller, de innehåller skisser som tvingar mig som läser att tänka vidare, pussla samman och fylla i själv. Sinnesintrycken fyller sidorna, kärlek, passion och lust. Och väntan. Just den passiviserande väntan går som en röd tråd genom boken och det känns befriande när "jag" äntligen bestämmer sig för att ta fatt i sig själv, sitt jag.

Bonus är också det fina bandet, danskt band med ett orange sidenband att lägga som bokmärke.

Vill du läsa mer ur boken? Provläs här!