fågelbarn - en ruggig uppföljare

Kaninhjärta hette Christin Ljungqvists debutroman som hyllades i hela bloggvärlden för ett år sedan, nu har hon gjort det som måste vara supersvårt. Skrivit en uppföljare som har liknande miljöer, liknande tema och liknande övernaturliga inslag. Det finns ju risk att man upprepar sig och lite, lite tycker jag nog att Christin trillat i den fällan. Det här med symbiotiska, övernaturliga band mellan syskon utforskade hon rejält i den förra boken och kändes inte lika nytt längre. Varsel, gengångare och skator är viktiga ingredienser i den här boken och redan som barn är Hanna sär. Hon använder sina händer för att finna småsaker som sätter henne i kontakt med dåtid och framtid. Som en skata samlar hon tingen i sin lekstuga och som kompanjon har hon sin bror Samuel. När romanen börjar möter vi Hanna som snart ska ta studenten, med en skata tatuerad över armen, båda hennes äldre bröder är döda. Hanna försöker att hantera sina känslor och det är svårt, pappan gömmer sig i praktiska ting, mamman stänger in sig i sovrummet och Hanna sörjer inte alls. Istället känner hon lättnad, befrielse, det är rättvisa som skipats. Inte förrän i romanens sista sidor avslöjas hela sammanhanget och därför tänker jag inte yppa ett enda ord mer om handlingen.

Jag ska erkänna direkt att det här inte vanligtvis är min genre, jag läser mycket sällan romaner med övernaturliga inslag, det lockar mig oftast inte men Ljungqvists täta familjedrama, vackra miljöbeskrivningar och fina beskrivning av en ung flicka som väljer att ta reda på sanningen fångar mig. Det att ytan betyder allt är, är viktigare än sanningen är spännande att rota i och Christine gör det skickligt, dessutom bygger hon upp spänningen genom att hoppa i tid och rum och berättelsen blir riktigt ruggigt otäck emellanåt.

Fantastiskt vackert omslag men trist att pappret i boken känns både grått och poröst. Jag är en så'n som gillar danskt band med vita lättlästa sidor. Det är ju det där med åldern som ställer till det med synen, kanske ställer åldern till det för mig i läsningen också. Jag är övertygad om att många tonårsflickor kommer att älska den här boken. Jag skickar helt enkelt mitt ex av Fågelbarn vidare!