Kära Nanna!
Vid min läsning av Gunnar Bergs bok Att förstå skolan - En teori om skolan som institution och skolor som organisationer har jag träffat på ett klassiskt fall av manlig bildningsexhibitionism. Hur skall jag kunna fullfölja min läsning utan att bli totalt uttråkad?
Med vänlig hälsning, speciallärarstudent
PS. Ehuru jag finner ovan nämnda begrepp ytterst amuserande torde därvidlag också läsarna roas, till yttermera visso måhända utstöta en glädjeyttring i form av läte. Gott så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!