Det är med viss bävan jag ser fram emot att testa currywurst i Berlin och inte blir man mer sugen när man till slut får reda på hur receptet, av en slump, blir till i krigsslutets Hamburg. Nyfikenheten över den inte alltför eleganta rätten får berättaren, Uwe själv tror jag minsann, att muta en gammal dam med tårta för att få höra hemligheten, men först vill hon berätta en kärlekshistoria som utspelar sig i krigets absoluta slutdagar. Jag tror nog att Uwe är mer intresserad av denna än av korven också med lite perspektiv. Det är en... jag får förfalla till att använda det slitna ordet "gripande"... det är en gripande berättelse, men framför allt en insiktsfull skildring av psykologin hos civilbefolkningen under kriget. Och överlevnadsförmågan. Det är inga märkvärdigheter, men en solid roman. Jag vet inte om jag tycker kärlekshistorian är så trovärdig, men jag blir lite kär själv i Frau Brücker, och det är väl ett gott betyg till en personteckning./Gästbloggare M
PS. Upptäckten av Currywursten finns som pocket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnar en tanke om inlägget, det gör bloggen till en levande mötesplats!