märkta för livet - svensk deckardebut

I Märkta för livet har debutanten Emelie Schepp skapat en spännande berättelse som flera gånger under läsningen överraskar mig. Det vänder och vrider, snor sig om vartannat och dåtid och nutid nystas sakta upp. För mig är det alltid extra otäckt att läsa deckare där barn är inblandade och i den här boken är det hemska grymheter som begås, mot barn och vuxna.

Jana är en ung, framgångsrik åklagare i sin barndomsstad Norrköping och vad inget vet är att hon i nacken har bokstäverna KER inristade, det är namnet på en grekisk dödsgudinna och mardrömmarna om natten  låter Jana förstå att hon varit med om något som barn. Sina drömmar samlar hon i anteckningsböcker och när en pojke hittas mördad med namnat på en annan dödsgud inristat i nacken så börjar Jana utreda vad som egentligen hänt. Henne och pojken.

Emelie Schepp har lyckats med att skriva en mycket spännande och ofta psykologiskt trovärdig debut men... Betyget dras ned av de totalt onödiga beskrivningarna av varenda rum och varenda karaktär. Ibland är antydningar om ordningen i rummet eller pedanteriet i köket på sin plats och tillför något men på ett antal ställen tillför det inte ett jota till berättelsen huruvida lägenheten är på 97 kvadrat och vardagsrummet på 35. De missarna skulle en god redaktör kunnat hjälpt till med så hade det här blivit en helt OK svensk deckare. Nu blir mitt betyg ganska ljummet, jag hoppas att Emelie fortsätter att skriva för där finns intressanta karaktärer att bygga på; lite ans och puts i frisyren är det som behövs för att jag ska bli riktigt nöjd.

Emelie är ganska ovanlig på den här bloggen, hon är nämligen en författare som mejlat mig och frågat om jag kunde tänka mig att läsa hennes bok. På FB diskuterade vi i veckan på vilket sätt man helst ville skaffa sina rec-ex som bloggare. Petras fråga fick 38 svar och många var engagerade, de flesta var ense om att man vill välja själv, väldigt sällan läser någon av oss böcker som skickas på vinst och förlust. Jag läser allra helst böcker som jag väljer från SvBs kataloger, jag mailar förlagen och frågar helt enkelt. Då vill jag gärna få svar och ett nej är OK bara man vet. Ibland får jag ett trevlig mejl från författaren, som från Emelie, och då tar jag emot boken om jag hinner. Jag läser max 10 rec-ex per månad eftersom jag vill hinna läsa annat också, de förfrågningar som jag får som har kollat in min blogg och vet vad jag gillar svarar jag alltid på. Absolut NO är att spamma kommentarsfälten med "tips" om en jättebra bok... Oavsett hur boken hamnar hos mig så kan man vara helt säker på att jag skriver det jag tycker, en oärlig blogg är inte för mig.

Det här blev visst lite utanför Märkta för livet, hitta tillbaks till boken här: